Sök:

Sökresultat:

4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 50 av 330

Ridinstruktörers syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

Edsbyns kyrkliga liv i slutet av 1900-talet : en beskrivning av det religiösa intresset i en traditionell vÀckelsebygd, med en jÀmförelse över svenskarnas religiösa intresse

Den tid vi lever i ger oss stÀndigt ny information och kunskap om den förÀndring samhÀllet genomgÄr. VÄra privata vÀrderingar och vÄr livsstil förÀndras i takt med att samhÀllet Àndras. Förut var det kyrkan som pÄverkade mÀnniskans tro och livsstil, men genom sekulariseringen Àndrades tankesÀttet. VÀckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhÀllsförÀndringar som Àgde rum i mitten av 1800-talet. I mÄnga församlingar lÀggs tyngdpunkten vid individens personliga omvÀndelse ? en ?pÄnyttfödelse? som skall pÄverka hela vardagen.

Vilosten

Saftfabriken var i behov av en ny hemsida med nya funktioner och ny frÀsch design. BestÀllaren ville ha en vÀlkomstsida dÀr grundlÀggande information kan hittas för kunden. Saftfabrikens kunder lÀmnar in Àpplen som görs till must som de kan köpa. Företags och privata kunder kan Àven köpa ostlöpe, för denna tjÀnst ville bestÀllaren ha formulÀr som skall skicka ett automatiskt mejl med uppgifter om mÀngd och kunduppgifter. Företagskunder skall kunna logga in och registrera sig som ny kund.VÄr bestÀllare önskade Àven en administratörspanel dÀr han kan gÄ in och Àndra texter pÄ hemsidan.

Landskapsarkitektur och gÄrdskultur : prioriteringar vid ombyggnation av gÄrdar till flerbostadshus

Det hÀr examensarbetet behandlar gÄrdsmiljöer till flerbostadshus. FrÀmst undersöks vilka faktorer i gÄrdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet bestÄr av en kartlÀggning av hur gÄrdarna anvÀnds och vÀrderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom omrÄdet, strukturerad efter olika kategorier av boende och gÄrdens funktioner. DÀrpÄ följer en fallstudie av tre gÄrdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Kunskapens makt- makten över kunskapen

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen.

Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

MÄl och motivation : Fallstudier inom detaljhandeln

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eller kommer att pÄverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format. Det uppnÄs genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag vÀljer att anvÀnda Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar medan vissa andra Àn sÄ lÀnge valt att avstÄ. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhÄlla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgÄende bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Myten som argumentationsbas : Om hur man övertygar nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgÄtt frÄn de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. UtifrÄn dessa perspektiv har jag sökt svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur övertygar man nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar pÄ etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde anvÀndas för att ge en fördjupad förstÄelse för vad en retorisk argumentationsbas Àr. Svaret pÄ den frÄgestÀllningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stÀmde vÀl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbÀttrad förstÄelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom pÄ möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt.Utöver detta kunde jag Àven visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Internet och sociala medier i arbetslivet - Problem och lÀmpliga ÄtgÀrder enligt arbetsmarknadens parter

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Vinstintressets betydelse för patientnyttan inom akutsjukvÄrden : En jÀmförande studie av kvalitetsarbetet pÄ Capio S:t Görans sjukhus och Landstingets avdelning BestÀllare VÄrd

Under en lÀngre tid har en allmÀn debatt förts om hur den svenska sjukvÄrden ska vara utformad för att kunna bibehÄlla en hög kvalitet samtidigt som det rÄder brist pÄ resurser. Utveckling har i Sverige gÄtt mot en ökad konkurrensutsÀttning av sjukvÄrden. Men i och med de privata vÄrdgivarnas entré har Àven ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvÄrden. Vad denna uppsats avsett att utreda Àr huruvida det finns en motsÀttning mellan det privata vÄrdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvÄrden. Undersökningen Àr uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Strategiska alliansers pÄverkan pÄ det enskilda medlemsföretaget - en analysmodell

I dagens hÄrdnande konkurrens har mÄnga företag fÄtt erfara att de mÄste samarbeta för att stÀrka sin konkurrensförmÄga och framvÀxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton Ären varit ett av de mest framtrÀdande inslagen i den internationella affÀrsvÀrlden. Litteraturen som behandlar ÀmnesomrÄdet strategiska allianser Àr omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen Àr dock att den nÀstan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrÄn alliansens perspektiv och inte utifrÄn de ingÄende företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat pÄ det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fÄtal faktorer istÀllet för att se till hur alliansmedlemskapet pÄverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlÀnkas till företagets förmÄga att tillfredsstÀlla kunderna. Mot bakgrund av ovanstÄende torde det sÄledes vara intressant att försöka fÄ fördjupad förstÄelse för hur ett alliansmedlemskap pÄverkar det enskilda företaget.

Kreditgivares förhÄllningssÀtt till externvÀrdering pÄ den privata marknaden

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

MÀnniskors upplevelser efter att de varit med om en katastrof/livsavgörande hÀndelse

Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.

"Vi har ju ett stort behov av att kategorisera mÀnniskor..." - En kvalitativ studie om bemötandet av transpersoner inom socialtjÀnsten

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->