Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen blir då en del av planhandlingarna för det aktuella planområdet. I det här kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrådsredogörelse skrivs. Det tar sin utgångspunkt i Plan- och bygglagen, i både den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare ? Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548)Datum:                        2011-06-09Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:                   Sandra Kohlin och Lina LindbergHandledare:                Leif CarlssonExaminator:                Cecilia LindhProblemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare?Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar.Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra.Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framställning. 9 elever ur en samhällsvetenskaplig klass årskurs 1 på gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frågorna som varit centrala genom hela arbetet är: Hur upplever eleverna att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga? Hur upplever de att lärarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det på något annat sätt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i någon vidare bemärkelse och ungefär hälften är nöjda med den talträning de får i skolan..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska.

Datasäkerhet utgör ett omfattande ämnesområde med många infallsvinklar. Det är samtidigt ett område som direkt har betydelse för väldigt många då etableringen av olika tjänster och informationsutbyte över internet har ökat stort. Enskilda användare som, frivilligt eller inte, alltmer knyts upp till att använda internet i olika sammanhang skulle därmed kunna tänkas utgöra en särskilt utsatt grupp för olika säkerhetsrisker. Vår undersökning har gått ut på att med hjälp av enkäter och intervjuer öka förståelsen för hur enskilda användare resonerar kring sin internetanvändning sett ur ett säkerhetsperspektiv och hur detta skiljer sig från andra aktörers syn. Vi har framförallt varit intresserade av att undersöka attityder och beteendemönster kring olika risker.

Syfte: I denna C-uppsats undersöker vi hur inlärare av engelska som främmande språk lyckas att lära sig nya ord när de får studera ord i kombination (kollokationer) och som enskilda ord. Syftet med uppsatsen är också att ta reda på inlärarnas åsikter om båda metoderna. Uppsatsens syfte är även att diskutera vilka hinder och möjligheter som finns med båda metoderna. Teori: I vårt arbete utgår vi från forskning om två olika ordinlärningsmetoder (kollokationer och listor med enskilda ord) inom andraspråksinlärning, främst engelska som andraspråk (ESL) och främmande språk (EFL). Vår undersökning inspireras av s.k.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Syftet med den här studien är att undersöka två vägledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den här studien handlar om vägledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet är Jobbgarantin för ungdomar som är ett program som riktar sig till unga arbetslösa. På det utvalda projektet arbetar två stycken vägledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vägledarna är utbildade till studie- och yrkesvägledare varför jag har försökt ta reda på hur de genomför sina vägledningssamtal.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

De svenska förvaltningsmyndigheterna finns över hela Sverige och kan vara ansvariga för en rad olika arbetsområden. De statliga förvaltningsmyndigheterna ska sköta den offentliga förvaltningen. Förvaltningsmyndigheterna ska på ett självständigt sätt, och under eget ansvar, genomföra handläggningen i de ärenden de är ansvariga för. En av de mest centrala principerna för svenska myndigheter, är den som kallas för offentlighetsprincipen. Förvaltningslagen har som mål att främja rättssäkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handläggning vid förvaltningsmyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer.

Titel Annonser i ett nytt millenniumFörfattare Helen Angervik och Isabella SzajewskaHandledare Marie GrusellUtbildningssäte Göteborgs universitet, JMG - Institutionen för journalistik och masskommunikationSektion Medie- och kommunikationsvetenskapKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin och år Period 2, 2010Sidantal 43 exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vad unga människor har för attityder och beteenden till annonser i de olika mediekanalerna.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp och enskilda intervjuerMaterial En fokusgrupp med fyra respondenter, samt 4 enskilda intervjuer.Slutsatser Vi upptäckte att unga personer har en relativt kritisk syn på reklam, samtidigt som de medger att reklamen är nödvändig och att de söker och uppmärksammar den vid intresse och behov. Ungdomarna kopplar emellanåt bort reklam då de anser att den är störande och irriterande. Trots det menar de att de i viss grad påverkas av annonser i det vardagliga inköpsbeteendet..

Att vi i Sverige har hög arbetsrelaterad sjukfrånvaro har väl knappast undgått någon. Detta är något som drabbar inte bara den enskilda individen, utan även samhället i stort. Sjukfrånvarons kostnader har stigit drastiskt de senaste åren och detta har medfört ökande kostnader för staten. Försäkringskassan har satt år 2008 som mål till att halvera sjukfrånvaron. Denna uppsats syfte är att undersöka hur ordet/begreppet ohälsa används i media under en tio års period.