Vanvård på särskilda boenden för äldre blir till och från ett aktuellt ämne i samhället. Historiskt sett började äldreomsorgen på 1700-talet med fattighus. Sedan dess har flera reformer skett till dagens äldreomsorg som omfattar över 300 000 personer. Flera lagar styr över äldreomsorgen såsom Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen, vilka även styr vårdpersonalens arbete. I lagarna värdesätts kvalitét och säkerhet för den enskilda vårdtagaren högt.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i liten grupp.

Markanvändning är av samhälleligt intresse och motiveras med argument innehållande samhällsnyttiga teser. Detta är i grunden är ett krav på effektivitet, d.v.s. att marken skall användas till det ändamål som svarar bäst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bästa nyttan (lönsamheten). För att samhället ska kunna genomföra önskvärda förändringar i markanvändningen kan fastigheter och rättigheter förvärvas med tvång. När sådana förvärv önskas genomföras, skyddas den enskilda markägaren mot för långt ingripande åtgärder genom tvingande intresseavvägningar i lagstiftningen.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete, så att dessa lärdomar kan nyttjas i framtiden. En enkätundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen på Försäkringskassan i Uppsala, låg till grund för studien.Mer än hälften av medarbetarna var missnöjda med hur förändringsarbetet i stort har hanterats, medan några enskilda informationsinsatser får ett positivt omdöme av mer än hälften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förändringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, både på hur förändringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Åtgärder för att uppnå ett mer konstruktivt förändringsarbete diskuterades..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner. Metod: Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestående av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrådgivare inom M&A för att komplettera den ovan nämnda empirin. Detta för att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att genomföra M&A vid specifika tillfällen. Valet av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansågs relevant i förhållande till frågeställningen och syftet.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen..

Den här studien analyserar utifrån ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mäta, följa upp och styra energianvändningen på Bolidenområdet, ett gruvområde i Västerbottens län. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som Bolidenområdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartläggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan användas generellt inom Bolidenområdet och specifikt på respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt används nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jämföras mot bästa tillgängliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsåtgärder.

En uppsats som reder ut vad en författare är och vilken roll denne intar i ett nytt medium som YouTube. Genom att undersöka forskning om författarens roll i äldre media och analyser av tre olika författarroller på YouTube utreder den här uppsatsen hur rollen ser ut i ett nyare media. Här analyseras en tydligt enskild uppladdare på YouTube, klipp skapade och uppladdade av ett produktionsbolag och ett fenomen där olika uppladdare använder samma ursprungsmaterial för att skapa nya kreationer.Både litteratur och filmforskningen har överlag fokuserat på den enskilda författarrollen men den här uppsatsen påvisar dock att kollektivt författarskap blir tydligare i ett medium som YouTube..

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstå hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lärande i skolan, i skolans lägre årskurser. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger på enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar på att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek främst som olika sorters lekar och kamrater är viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med någon, men även för att de lär sig att umgås och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker på rasterna och när det är fritt.