Sök:

Sökresultat:

3339 Uppsatser om Enskilda aktörer - Sida 13 av 223

PenningtvÀttslagen : i bakhuvudet pÄ revisorn

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

VÀgledning pÄ ett universitet - en jÀmförelse av studie- och yrkesvÀgledare med olika utbildningsbakgrund

I vÄr studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssÀtt mellan utbildade studie- och yrkesvÀgledare och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund pÄ ett universitet i södra Sverige, med fokus pÄ det enskilda samtalet. VÄr frÄgestÀllning har delats upp i följande frÄgor: vilka riktlinjer finns för vÀgledningsarbetet pÄ universitetet, finns skillnader i arbetssÀtt mellan vÀgledare med studie- och yrkes-vÀgledarutbildning och vÀgledare med annan utbildningsbakgrund, i sÄdana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievÀgledare verksamma inom universitet. DÀrefter har vi analyserat det resultat vi har fÄtt, i förhÄllande till tidigare forskning inom omrÄdet, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

LÀnskonsulenten pÄ besök

Staten har överlÄtit den statliga kontrollen till enskilda tjÀnstemÀn, vilket betyder att staten har begrÀnsad insyn i hur den kontrollen bedrivs. Information om granskarnas genomförande och utfall Àr av den anledningen nödvÀndig. LÀnsstyrelsen har pÄ regional nivÄ ett tillsynsuppdrag över den kommunala socialtjÀnsten. Den hÀr studien riktar intresset mot tjÀnstemÀnnen pÄ lÀnsstyrelserna som gör tillsynsbesök och beviljar tillstÄnd för enskilda verksamheter för barn och ungdomar. De huvudsakliga tre frÄgestÀllningarna Àr; Hur tolkar socialkonsulenterna lagstiftning och politiska direktiv samt genomför sin tillsynsutövning, d.v.s.

Ombildning frÄn enskild firma till aktiebolag ? Vilka blir de redovisnings- och skattemÀssiga effekterna?

År 2010 sĂ€nktes aktiekapitalkravet frĂ„n 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma Ă„r slopades revisionsplikten för smĂ„ privata aktiebolag. Bolagsverket framhĂ„ller att dessa tvĂ„ lagĂ€ndringar har bidragit till att fler enskilda nĂ€ringsidkare vĂ€ljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen Ă€r alla företag, bĂ„de enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid rĂ€kenskapsĂ„rets slut upprĂ€tta antingen ett Ă„rsbokslut eller en Ă„rsredovisning. BokföringsnĂ€mnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sĂ„dan rapport skall upprĂ€ttas.

DAMP -hur skolsituationen kan underlÀttas för elever med DAMP-svÄrigheter

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en bÀttre insikt i vad DAMP Àr och vad det kan innebÀra för elever med denna diagnos. Jag vill Àven ta reda pÄ vad skolans ansvar Àr och hur lÀrare i skolan kan hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, varav den första Àr en litteraturgenomgÄng dÀr olika forskares syn och Äsikter om DAMP Àr presenterade och sammanstÀllda. Den andra delen bestÄr av en undersökande del dÀr intervjuer med fyra olika lÀrare, om deras kunskaper om hur lÀrare kan underlÀtta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP Àr ett osynligt handikapp som kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, av vilka forskarna inte Àr riktigt överens om.

Svenska och engelska fri- och rÀttigheter : En rÀttshistorisk komparativ studie

SammanfattningNumer Àr fri- och rÀttigheter som skyddas för de enskilda medborgarna nÄgot som mÄste anses sjÀlvklart i de allra flesta stater och rÀttssystem. Synen pÄ fri- och rÀttigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket Ät beroende pÄ vilket lands lagar och regler som man vÀljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar pÄ hur dessa fri- och rÀttigheter ska skyddas, samt har Àven olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget Àr fri- och rÀttigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen pÄ om fri- och rÀttigheterna ska vara absoluta eller kunna inskrÀnkas pÄ olika sÀtt variera beroende pÄ vilket lands rÀttssystem som granskas.Olika lÀnder har vidare givetvis influerats av olika synsÀtt och ideologiska tankegÄngar genom Ären. Detta Àr inte minst fallet nÀr en jÀmförelse görs mellan Sverige och England.

Kunskapens makt- makten över kunskapen

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen.

Myten som argumentationsbas : Om hur man övertygar nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgÄtt frÄn de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. UtifrÄn dessa perspektiv har jag sökt svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur övertygar man nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar pÄ etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde anvÀndas för att ge en fördjupad förstÄelse för vad en retorisk argumentationsbas Àr. Svaret pÄ den frÄgestÀllningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stÀmde vÀl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbÀttrad förstÄelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom pÄ möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt.Utöver detta kunde jag Àven visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Internet och sociala medier i arbetslivet - Problem och lÀmpliga ÄtgÀrder enligt arbetsmarknadens parter

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Strategiska alliansers pÄverkan pÄ det enskilda medlemsföretaget - en analysmodell

I dagens hÄrdnande konkurrens har mÄnga företag fÄtt erfara att de mÄste samarbeta för att stÀrka sin konkurrensförmÄga och framvÀxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton Ären varit ett av de mest framtrÀdande inslagen i den internationella affÀrsvÀrlden. Litteraturen som behandlar ÀmnesomrÄdet strategiska allianser Àr omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen Àr dock att den nÀstan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrÄn alliansens perspektiv och inte utifrÄn de ingÄende företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat pÄ det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fÄtal faktorer istÀllet för att se till hur alliansmedlemskapet pÄverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlÀnkas till företagets förmÄga att tillfredsstÀlla kunderna. Mot bakgrund av ovanstÄende torde det sÄledes vara intressant att försöka fÄ fördjupad förstÄelse för hur ett alliansmedlemskap pÄverkar det enskilda företaget.

MÀnniskors upplevelser efter att de varit med om en katastrof/livsavgörande hÀndelse

Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.

"Vi har ju ett stort behov av att kategorisera mÀnniskor..." - En kvalitativ studie om bemötandet av transpersoner inom socialtjÀnsten

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Att vikta ansvar mot krav och kontroll : En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggares upplevelse och hantering av ett uppvisat motstÄnd mot stödinsatser frÄn Àldre med demenssjukdom

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Ledarskap av sjÀlvstyrande team

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuellt för var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

Ledarskap av sjÀlvstyrande team

Att arbeta i team Àr nÄgot som blivit allt vanligare pÄ senare tid. MÄnga organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergÄtt till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebÀr att teammedlemmarna tillsammans, genom nÀra och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte Àr möjligt individuelltför var och en av dem. Detta stÀller krav pÄ att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. VÄrt syfte med denna litteraturstudie Àr att beskriva ledarskapet av sjÀlvstyrande team med utgÄngspunkt i litteraturen.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->