Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden.

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

Problem: Relationsmarknadsföring får en allt större plats inom det tidigare så transaktionsinriktade marknadsföringsämnet. Att etablera och underhålla relationer till existerande kunder ses av många som den bästa vägen till lönsamhet. Det finns dock ett antal viktiga frågor att ställa sig inom detta område och de frågor vi valt att titta på är hur företag inom dagligvaruhandeln skapar relationer till kunder och huruvida detta leder till kundlojalitet. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka dagligvarubutikers relationsbyggande gentemot sina kunder samt huruvida detta kan skapa kundlojalitet. Metod: Det första steget för att besvara de frågor vi ställt i problemformuleringen var att genomföra en omfattande teoristudie.

Våldtäkt är ett av de mest kränkande sexualbrotten en enskild individ kan utsättas för och en grundläggande uppgift för samhället är att skydda både vuxna och barn mot alla former av sexuella kränkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremål för frekventa reformer i syfte att stärka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gått i önskad riktning vad gäller våldtäktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av våldtäktsanmälningarna bland annat på grund av att kvinnor blivit mer benägna att anmäla olika typer av våldtäkter, utöver sådana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benägna att anmäla våldtäkter som begås inom en relation, våldtäkter utan några fysiska skador, uppraggningsvåldtäkter och våldtäkter där kvinnan själv varit berusad vid övergreppstillfället. De flesta brottmål som resulterar i att åklagaren beslutar att väcka åtal leder också till fällande dom.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nå måluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lärare har då varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sällan eller aldrig är där. Hur kan de motiveras till närvaro i skolan? Vem bär yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte är att utifrån semistrukturerade intervjuer ta del av åtta elevers upplevelser kring ogiltig frånvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser få erfarenheter och en förståelse inför vad ogiltig frånvaro innebär för dem.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

Inledning: Under utbildningens gång till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhållningssätt och bemötande. Under de år jag arbetat som förskollärare har jag undrat vad det är som gör att barn i behov av särskilt stöd blir bemötta på så skilda sätt, beroende på vilken förskola de går på och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger på förskolan och barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på en resursförstärkt avdelning i förskolan har till barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är:? Vad är pedagogernas definition av barn i behov av särskilt stöd?? Hur syns pedagogernas förhållningssätt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen?? Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhållningssätt?? Överensstämmer pedagogernas utsagor från intervjun och dokumenten med det som observeras på avdelningen?Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien.

Med beredning avses här den planering som görs för att möjliggöra och bestämma hur bearbetning skall utföras vid tillverkning av en enskild artikel. Med beredning avses även resultatet av ett beredningsarbete, vilket är en beskrivning av hur produktion skall utföras. Syftet med denna typ av beredning är att få vetskap om hur man tillverkar artikeln för effektivast produktion samt stödja konstruktörens arbete med att produktionsanpassa artikeln. Här återges mitt examensarbete med framtagning av förslag till en överskådlig grafisk framställning av beredningsarbetet på företaget Scania.Scania har sedan tidigare en beskrivning för hur det inom företaget skall arbetas med beredning. Beskrivningen går under namnet ?Beredning för Bearbetning och Plåtformning, Arbetsmodell för Scania?, men även kallad MPP (Machining Preparation Process).

I denna genetiska associationsstudie undersöks det eventuella sambandet mellan DLA klass II (hundens MHC klass II) och utvecklandet av autoimmun sjukdom hos Nova Scotia duck tolling retriever. Syftet är att finna eventuella riskalleler eller -haplotyper av generna DLA-DRB1 och -DQA1. DNA från 35 hundar med bekräftad eller misstänkt autoimmun sjukdom, samt från 40 kontroller, används i studien. Hundarna, alla av rasen Nova Scotia duck tolling retriever, kommer från Storbritannien, Sverige, och USA (Boston). Generna DLA-DRB1 och - DQA1 amplifieras ur detta DNA med PCR-teknik och genom sekvensering fastställs alleluppsättningar hos varje enskild hund. 13 hundar i studien har steroidresponsiv meningit-arterit, 12 har lymfocytär thyroidit och resterande 10 hundar har andra misstänkta autoimmuna sjukdomar, däribland Addisons sjukdom, epilepsi och vitiligo. Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är en form av meningit med vaskulit i meningernas blodkärl, med symtom som nacksmärta och feber. Sjukdomen kännetecknas bland annat av ett förhöjt antal leukocyter och antikroppar av typen IgG, IgM och IgA i cerebrospinalvätskan samt en ökad koncentration av IgA i serum. Lymfocytär thyroidit innebär en immunmedierad destruktion av sköldkörteln och är en vanlig orsak till hypothyroidism hos hund.

Idag värdesätts tid mer än någonsin tidigare. Det blir då viktigare att veta var man lägger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera. Examensarbetet bygger på en tidsstudie gjord på tio gårdar, med besättningsstorlekar från 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjälp vid insamling och sammanställning av data. För att enklare kunna jämföra resultaten så avgränsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie. De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebär.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.