Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska rekonstruktioner. Material & metod.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag.

Bakgrund: Under 1990-talet har företag outsourcat allt fler funktioner för att kunna koncentrera sig på sin kärnkompetens och därigenom öka sin konkurrenskraft. Även om nackdelarna med detta diskuteras, har dock argumenten för outsourcing tydligt dominerat debatten kring huruvida företag bör lägga ut aktiviteter på en tredje part eller inte. Det är först under senare år som röster har höjts för att outsourcing inte alltid är att likställa med vägen till framgång. Att debatten kring kärnkompetens och outsourcing så starkt fokuserat på fördelarna med att lägga ut aktiviteter på en tredje part innebär dock att denna debatt har varit och fortfarande är relativt ensidig. Syfte: Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt från ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kärnkompetens och outsourcing med avseende på skapandet av konkurrensfördelar.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

Undersökningen av veckodagseffekten på den svenska aktiemarknaden utifrån en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte längre kan påvisas. I ett enkelt t-test utmärker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning än övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i två delperioder (1996-1999 och 2000-2004) på nio branscher samt generalindex är det endast i två fall, hälsovårdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det går att påvisa en statistiskt säkerställd påverkan på den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de båda fallen.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats är att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut går att till-lämpa på sådana avtal.Regler om avtals uppkomst på förmögenhetsrättens område, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. På senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen på förmögenhetsrättens område utgjort grunden för många och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svårt att urskilja en vilja, då kommunikationen är automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rättsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar är och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, är det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda.