Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där Ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen.Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kärlsjukdom elleren kombination av båda. Att tidigt ta bort förhårdnader och att omfördela tryck på fotenminskar risken att utveckla sår. Den allmänna uppfattningen att fotterapeuten endast klippernaglar, var upphovet till att undersöka innehållet i kompetensen och öka förståelsen för vadarbetet innebär.Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband medomhändertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom.Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien.Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att haarbetat minst 5 år vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom.Resultatet visar att arbetet är mångfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll iomhändertagandet av patienten. Ett arbete där iakttagelser av sårproblematik,ställningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultationingår.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom Ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningTitel: Föräldraarbete vid ungdomsvård ? En kvalitativ studie angående OTgruppensarbete med föräldrarFörfattare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla RagnhultHandledare: Per-Åke NylanderDet framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdominkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppenär en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi förungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av attföräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersökaföräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.