Sök:

Sökresultat:

636 Uppsatser om Ensam vćrdnad - Sida 37 av 43

ÅtgĂ€rdsprogram pĂ„ gymnasiet. En kritisk diskursanalys av pedagogisk elevdokumentation pĂ„ en gymnasieskola

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Inre motivation i team

Denna uppsats handlar om hur nÄgra ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhÀlle sker en stÀndig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag fÄr alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det Àr en av anledningar till att mÄnga företag vÀljer idag att arbeta i form av team. Team kan pÄ ett effektivt sÀtt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de bestÄr av flera medlemmar med olika, kompletterande fÀrdigheter som hjÀlps Ät att lösa uppgifterna.

Arbetsrelaterad stress. En kvalitativ intervjustudie om anestesisjuksköterskors upplevelse av stressande situationer i sitt yrke

Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Planering av undervisningsÀmnet engelska : En intervjustudie med sex lÀrare för skolÄr 4-6

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Att finna strategier för det utbredda samhÀllsproblemet

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

Grönt medarbetarskap : en kvalitativ studie om medarbetarskap som organisationsfilosofi inom jordbrukssektorn

Tiderna förÀndras, sÄ Àven inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det pÄ senare tid bildats allt större enheter för att bibehÄlla god lönsamhet, vilket innebÀr vÀxande enheter med fler medarbetare. Det innebÀr att den enskilde jordbrukarens uppgift förÀndras, frÄn att ha ansvarat och arbetat med allt frÄn ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap Àr tydligt dÄ jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten nÀr den vÀxer och personalstyrkan likasÄ. Det medför Àven ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmÄgan att som chef vÄga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser pÄ medarbetarskap samt hur det anvÀnds i verksamheten.

"Jo men det Àr ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn pÄ och attityd till polisen studerat utifrÄn socialekologisk teori

Denna studie undersöker pojkars syn pÄ och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-19 Är. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, dÀr deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att tvÄ kommuner i Stockholms lÀn valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta omrÄdena ofta övertar normer och vÀrderingar ifrÄn personer i detta omrÄde. Detta gör att attityder till polisen kan antas Àrvas via personer i omrÄdet vilka torde se olika ut i olika utsatta omrÄden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant dÄ syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivÄer av socioekonomisk status.

Revision, smÄföretagare och förvÀntningsgapet : vad sker vid ett slopande av revisionsplikten?

Bakgrund och problem: I och med alla samhĂ€llsförĂ€ndringar har Ă€ven revisorns roll för företagen förĂ€ndrats. Ägandet har blivit alltmer separerat frĂ„n verksamheten i bolagen och de önskar kontroll pĂ„ att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skĂ€rpts, det pĂ„ grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit nĂ„gon större forskning inom Ă€mnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som dĂ„ hĂ€nder Ă€r omöjligt att sĂ€ga.

En vÀlgörenhetsorganisations ansikte utÄt

MÄnga vÀlgörenhetsorganisationer har idag second hand-butiker knutna till sin verksamhet som ett sÀtt att omvandla gÄvor till likvida medel som doneras till vÀlgörande ÀndamÄl. Detta innebÀr att organisationerna mÄste arbeta aktivt med sin varumÀrkesidentitet för att kunna sÀrskilja sig frÄn andra aktörer pÄ marknaden. Författarna till denna uppsats har försökt klargöra varumÀrkesidentiteten hos Röda Korsets mötesplats Kupan som bedriver försÀljning av second hand. Inom teorier och tidigare forskning betonar man vikten av att varumÀrkesinnehavare mÄste veta vad som kÀnnetecknar deras varumÀrke och vad det skall förmedla, annars finns risken att konsumenterna fÄr svÄrt att bilda en tydlig uppfattning utav varumÀrket. Det önskade scenariot Àr att varumÀrkesinnehavaren och konsumentmarknaden skall uppfatta varumÀrket likadant.

Relationen mellan handledare och kooperatörer inom sociala företag

En allt mer ökande företagsform Àr det kooperativa företagandet, det bygger pÄ öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika röstrÀtt. Det sociala företaget Àr en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebÀr en arbetsmöjlighet för mÀnniskor som har det svÄrt att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, att integreras i samhÀlle och arbetsliv, pÄ detta sÀtt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevÀrt frÄn övriga företag, de har en affÀrsidé, sÀljer produkter och tjÀnster och Àr etablerade sÄvÀl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och Àger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara Àr arbetstagare utan Àven handledare till sin arbetsgivare.

"Jag Àr inte ensam" : Patienternas upplevelse av livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad pÄ primÀr och sekundÀr prevention vid hjÀrt-kÀrlsjukdom och typ 2 diabetes.

Bakgrund HjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes Àr idag tvÄ av vÀrldens vanligast förekommande vÀlfÀrdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförÀndringar. Att förÀndra livsstil har dock visat sig vara svÄrt och stöd frÄn flera hÄll Àr centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar Àr relativt vÀlstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar Àr dÀremot tÀmligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad pÄ primÀr och sekundÀr prevention vid hjÀrt-kÀrlsjukdom samt typ 2 diabetes.Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frÄgeguide anvÀndes som stöd men fokus lÄg frÀmst pÄ patienternas egna berÀttelser kring upplevelserna.

Utveckling och distribution av Interbook till Android: Kommunikation mellan Android och WCF genom SOAP

Mitt uppdrag var att Ă„t Explizit (och Argentum, Explizits Ă€gare) utveckla en Android-applikation som implementerar en del av deras bokningssystem Interbook för att lĂ„ta anvĂ€ndaren se sina anlĂ€ggningar och vilka bokningar som fanns pĂ„ dessa, samt utförlig information om bokningarna. Inloggning och hĂ€mtning av data (anlĂ€ggningar, bokningar och sĂ„ vidare) skulle genomföras mot en webtjĂ€nst. Appen utvecklades i tvĂ„ etapper, dĂ€r den första etappen bestod av grĂ€nssnittet och kontroller för detta och den andra av kopplingen mellan klient och server.Jag kom igĂ„ng med första etappen vĂ€ldigt fort och det var egentligen inga större svĂ„righeter i konstruktionen av det. Efter tre och en halv veckas arbete hade jag en nĂ„gorlunda fĂ€rdig variant av grĂ€nssnittet. Även om arbetet pĂ„ det fortlöpte under resten av projektet, förflyttades dĂ„ fokus frĂ„n grĂ€nssnittet till etapp tvĂ„ i projektet.I andra etappen arbetade jag pĂ„ kopplingen mellan klient och server.

Vilsen och ensam eller alldeles underbart? : En undersökning av fyra klasslĂ€rares upplevelser av den första tiden i yrket pĂ„ Åland

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lĂ€rare som har genomfört sin lĂ€rarutbildning i Sverige och nu Ă€r verksamma pĂ„ Åland. Inom Norden skall en treĂ„rig lĂ€rarutbildning vara likvĂ€rdig, vilket innebĂ€r att en lĂ€rarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lĂ€rare pĂ„ Åland. PĂ„ Åland finns i dagslĂ€get ingen lĂ€rarutbildning och personer som avser utbilda sig till lĂ€rare tvingas göra det pĂ„ annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.Syftet med denna undersökning Ă€r att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslĂ€rare pĂ„ Åland. Dessa klasslĂ€rare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan pĂ„ Åland. LĂ€rarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs.

En matematiklÀrares levda erfarenheter - av didaktisk och social inkludering

Syfte:Idag diskuteras bÄde skolan och lÀraryrket. En ny lÀrarutbildning ska införas, 2011 fÄr Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lÀrarkÄren inte i tillrÀcklig hög grad lÀr eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lÀrare Àr viktiga för elevers resultat Àr mÄnga forskare överens om. Men vad det innebÀr att vara en bra lÀrare och hur en lÀrarutbildning, som utbildar dessa lÀrare, bÀst kan utformas rÄder det delade me-ningar om. LÀraryrket Àr komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lÀrare i deras möte med praktiken.

?Vi har olika förutsÀttningar och jag mÄste prioritera utefter hela min situation? : en intervjustudie om distriktssköterskornas upplevelser av arbetet

Bakgrund: Allt fler svÄrt sjuka patienter fÄr vÄrd i hemmet. OmrÄdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvÄrd ansvarar ensam för bÄde omvÄrdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel nÀr distriktssköterskan har ansvar för mÄnga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvÄrd med omvÄrdnadsansvar för patienter i ordinÀrt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats anvÀndes i studien.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->