Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Sammanfattning Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft?Datum: 2011-06-09Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Pontus Josefsson & Jesper LejdströmHandledare: Leif CarlssonExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör välja för K-regelverk när reglerna träder i kraft samt vad de anser är anledningen till att K2-företagen bör välja att tillämpa antingen K2 eller K3 regelverkenSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör välja att tillämpa och anledningen till deras valMetod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillämpats och den empiriska undersökningen i form av primärdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och två mejlintervjuerSlutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att välja antingen K2 eller K3 kommer och bör välja att tillämpa K2, med vissa undantag. Den främsta anledningen är att det är enklare att tillämpa K2Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler.

Syftet med studien är att belysa och uppmärksamma pedagogers syn på utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som upplevs med utomhuspedagogik. Studien kan även ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de använder miljön för att främja lärandet hos barnen i sin verksamhet.Studien är utförd i två kommuner på fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att få en så tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkätstudie, som sedan låg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder på att pedagoger ser stora fördelar med utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla ämnen kan läras likaväl ute som inne. Det lärande som pedagogerna främst beskriver främjas av utomhuspedagogik är motoriska färdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lärande kring konstruktion.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Tänk dig att du som nyutexaminerad polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en lektion om förenklad utredning.

På BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik konstrueras och produceras bandfordonet CV90. För att kunna framföra fordonet i varierande terrängförhållanden sitter en bandspänningscylinder monterad mot ett spännhjul som gör att bandspänningen kan justeras. Vid tuffa terrängförhållanden önskar man kunna öka spänningen på bandet och vid enklare terrängförhållanden vill man kunna minska spänningen. Bandspänningscylindern sitter för närvarande monterad parallellt med golvet under stolarna inne i stridsrummet på CV90. Detta är inte optimalt då det finns risk att cylindern, vid påkörning av t.ex. en mina eller IED (Improvised Explosive Device), slår in i stridsrummet och utgör på så sätt en skaderisk för besättningen.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.