Sök:

Sökresultat:

5175 Uppsatser om Enkelt avhjälpta hinder - Sida 65 av 345

Kulturmöten i AffÀrsvÀrlden : En flerfallstudie pÄ kulturen i Kina vid internationella affÀrssammanhang

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Legenden om Ätrajungfrun : En strukturalistisk analys

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Samtidskonst i skolan

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

Avfallsfraktioner i Sveriges hamnar

Varje Ă„r ökar avfallsmĂ€ngden och anvĂ€ndningen av naturens resurser vilket gör att Ă„tervinning blir en viktig del för ett hĂ„llbart samhĂ€lle. Årligen dumpas mer Ă€n 6,4 miljoner ton plast i haven frĂ„n fartyg. Den 1 januari 2013 skĂ€rptes regelverket MARPOL för att minska mĂ€ngden avfall som slĂ€ngs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan pĂ„verkas av antalet avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har anvĂ€nts.

Sökes: ett alternativt rum dÀr jag kan fÄ göra individuella val : En fallstudie om varför individen vÀljer en antroposofisk mödra- och barnavÄrdcentral

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt individer söker sig till antroposofi. Jag vill frÀmst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gÄ till en antroposofisk mödra- och barnavÄrdcentral. Individer som inte pÄ ett enkelt sÀtt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ÀndÄ vÀljer antroposofisk mödravÄrd. Syftet Àr att lyfta fram individens val, tankar och förhÄllningsÀtt till antroposofin och till mörda- och barnavÄrdcentralen..

Hur ser förskollÀrare pÄ höglÀsning i relation till barnens Älder i förskolan?

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

SÀtt psykiatrin i rörelse! : - En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för tvÄngsvÄrdade patienter med psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

Hur konstruerar flersprÄkiga barn sina identiteter?

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en insyn i flersprÄkiga barns erfarenheter kring deras sprÄk och identitet.Vi har utgÄtt frÄn hur flersprÄkiga barn upplever sitt sprÄk relaterat till sin identitet i samspel med förÀldrar, lÀrare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flersprÄkighet som bÄde ett hinder och en tillgÄng. I vissa sammanhang kÀnde barnen sig utanför majoritetssamhÀllet..

Top Gay : En etnologisk studie av identitet, sexualitet och genus bland homosexuella mÀn i höga positioner

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland mÀn i höga positioner pÄ statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella mÀn varav tre Àr yrkesverksamma. UtifrÄn Bourdieus fÀltbegrepp har vi försökt förstÄ chefernas berÀttelser och försökt skildra vilka sociala koder som man pÄ deras arbetsplatser mÄste förhÄlla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort nÄgot större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som stÀller krav pÄ aktörerna inom fÀltet.

Samarbete mellan konstruktionsavdelningar : AnvÀndandet av en webbklient för att göra PDM-systemet tillgÀngligt för alla anvÀndare

Emerson Network Power Energy Systems Àr ett globalt företag som skapar system för avbrottsfri strömförsörjning för tele- och IT-kommunikation. Till följd av uppköp av företag har Emerson utveckling i flera lÀnder. De olika lÀnderna anvÀnder dessutom olika CADsystem. Detta Àr ett hinder för samarbetet mellan utvecklingsavdelningarna. Den svenska avdelningen av företaget har lagt mycket tid pÄ att utveckla ett PDM-system och anpassa det till det CAD-system som anvÀnds i Sverige (NX).

GruppsammanhÄllning och samarbete : Ett utvecklingsarbete i grundskolan

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om lÀraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhÄllningen, dessutom hur lÀraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova nÄgra samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende pÄ att stÀrka sammanhÄllningen. Klassen vi valde att anvÀnda var inte van att arbeta pÄ detta sÀtt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhÄllning Àr viktigt att börja med tidigt dÄ det Àr svÄrt att Àndra pÄ elevers invanda mönster. Sedan sÄg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjÀlpte eleverna att förstÄ sin egen möjlighet att förÀndra och förbÀttra klassens sammanhÄllning..

UtvÀrdering av skalvÀggar som byggnadsmetod

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i VÀxjö har hjÀlpt oss kartlÀgga skalvÀggars för- och nackdelar. FrÄn intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan dÀrifrÄn dragit slutsatser. Det Àr inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som Àr att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, Ärstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hÀnsyns till.Genom att planera bÀttre, öka förtillverkningen, skapa en bÀttre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, sÄ anser man allmÀnt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. DÄ man kan fÄ kortare byggtider och lÀgre totalkostnader. .

UtvÀrdering av kustvÀderupplÀsning : Vilken sprÄkprofil förstÄr anvÀndaren bÀst?

Projektets syfte Àr att ta reda pÄ ifall det Àr nÄgon skillnad mellan tvÄ olika sprÄkprofiler vid kustvÀderupplÀsning. Hur ger man anvÀndaren en tydlig och relevant förstÄelse av kustvÀdret? Finns det en sprÄkprofil som Àr bÀttre Àn den andra? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har en utvÀrdering utförts med hjÀlp av en enkÀt innehÄllande bÄde frÄgor och uppgifter, detta för att fÄ en tydlig bild över lyssnarens förstÄelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar pÄ att sprÄkprofil A baserat pÄ ledigt sprÄk Àr bÀttre Àn sprÄkprofil B som Àr baserat pÄ strikt sprÄk. Dessutom indikerar resultaten pÄ att tydlig struktur, lÄngsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt sprÄk och att mottagaren har ett bra sÀtt att lyssna pÄ Àr faktorer som pÄverkar hur kustvÀderupplÀsningen förstÄs..

Hantering och lagerföring av reservdelar vid Stora Enso Skoghall

Denna uppsats utreder problematiken rörande hantering och lagring av reservdelar vid Stora Enso Skoghall. Reservdelar följer sÀllan ett givet efterfrÄgemönster vilket gör det svÄrt att anvÀnda klassiska ordermodeller som exempelvis EOQ. Den teoretiska referensramen gÄr igenom de klassiska modellerna samt nÄgra modeller anpassade för reservdelshantering. VÄr undersökning riktar dels in sig pÄ processer och handlingsförfaranden hos Skoghall samt nÄgra artiklar ur olika kategorier för att verklighetsanknyta modellerna. De slutsatser som vi dragit frÄn vÄr undersökning Àr att det inte finns nÄgon universalmodell som pÄ ett enkelt sÀtt löser reservdelsproblematiken.

Avvecklingen av den manuella kontanthanteringen : En intervjustudie om kundernas uppfattningar om en banks alternativa tjÀnster.

Under de senaste Ären har teknologiska förÀndringar medfört att banker Àndrat utformningen av sina tjÀnster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat anvÀndningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjÀnster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjÀnsterna, medan andra möts av svÄrigheter som gör att de inte anvÀnder dem. NÀr en bank genomgÄr förÀndringar Àr det viktigt den tar hÀnsyn till kunderna för att behÄlla dem vilket leder oss in pÄ studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder nÀr organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjÀnster? Huvudsyfte Àr att, genom en studie av Swedbank, skapa förstÄelse för hur relationen mellan bank och kund pÄverkas av förÀndringarna.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->