Inom många områden inom vården, så även i företagshälsovården, är uppföljningen av kvalitetsindikatorer dålig. Det tycks också inom många områden vara så att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras på ett strukturerat sätt och därför blir svåra att följa. På många enheter begränsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgänglighet och mätning av patientupplevelse av tillgänglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och på ett enkelt sätt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshälsovården Arbetsmiljöutveckling Hälsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som går att få fram samt att i viss mån beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem är i verksamheten vanliga och under en tvåårsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.

Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR.

In today?s fast changing environment it is important for knowledge intense companies that want to stay competitive to actively work with their knowledge, knowledge sharing and Knowledge Management (KM). Barriers decrease the efficiency of how knowledge is created, stored and shared, and they are therefore important to reduce or preferably remove making the KM activities result in as much value for the organisation as possible. To achieve this, it is important that the KM activities become a natural part of the employees? daily work.

Upphandlingsprocessen kan ses som en form av beslutsprocess. Inom beslutsteori har det under flera år forskats om psykologiska fällor och misstag vid beslutsfattande. Det finns en hel del teorier om hur dessa fällor och misstag kan undvikas. Syftet med denna studie är att jämföra fallgropar vid beslutsfattande med fallgropar vid offentlig upphandling samt analysera hur resultaten från den beslutsteoretiska forskningen kan användas som stöd i upphandlingsarbetet. Resultatet visar att likheterna är många och att resultatet från den beslutsteorietiska forskningen på ett enkelt sätt kan konkretiseras och användas i upphandlingsarbetet..

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

Sverige präglas av en underrepresentation av kvinnor på högre positioner. Alla formella hinder är i stort sätt borta genom en väl utvecklad lagstiftning. Trots det kvarstår en rad kulturella och strukturella hinder som förhindrar kvinnorna att nå dessa poster. Syftet med uppsatsen är att är att få en djupare förståelse för fenomenet genom att lägga fokus på rekryteringsprocessen, rekryteringsgruppen samt organisationskulturen. Vi vill ta reda på vilket sätt dessa faktorer påverkar fenomenet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

När en person drabbas av en magtarmsjukdom påverkas hela kroppen. Att leva med problem från mage och tarm innebär en osäkerhet eftersom det inte går att veta från den ena dagen till den andra hur man ska må. Då det gäller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förändring i livet, för många blir det en svår livskris. Det svåraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lätt till dålig förståelse bland de människor som man möter.

Examensarbete om en Rivartillsats till skrotningsmaskin SBU8000 som tillverkas av Indusriteknik Nord AB under Varumärket JAMA. Jag har Ã¥t Industriteknik Nord AB konstruerat och dimensionerat en rivartillsats till deras skrotarmaskin SBU8000 och är avsedd att användas av gruvindustrin för att skrota ned löst sittande berg. Resultatet blev ett förslag till en funktionell och enkel rivartillsats som är FEM-beräknad. Denna konstruktion uppfyller följande väsentliga krav: • Den kan kombineras med hammare. • Den klarar de laster som kan pÃ¥föras frÃ¥n bommen.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende på effektivisering av byggprocessen. Målet är att ersätta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmässiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. Utifrån dessa hinder skall förslag på lösningar sammanställas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jämförelse sammanställas där rullarmeringskonstruktionen ställs emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten från granskningen visar på minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket även sänker totalresultatet.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den typiska allékaraktärenför Södra Esplanaden och Västra Esplanaden, samt den typiska trädraden förSödra Järnvägsgatans kan bevaras. Detta har jag försökt få svar på med hjälp avlitteraturstudier, intervjuer och egna observationer/inventeringar.I arbetet med uppsatsen har jag använt mig av litteratur som främst beskriverstadsträdens villkor och metoder kring växtbäddar. För att ytterligare få inblick iSödra Esplanaden, Västra Esplanaden och Södra Järnvägsgatan hinder ochmöjligheter genomfördes två intervjuer med nuvarande stadsträdgårdsmästareEwa Eklind Blomkvist och hennes företrädare Mårten Segerberg. Min samladedatainsamling ger en varierad bild av Södra Esplanadens, Västra Esplanadensoch Södra Järnvägsgatans hinder och möjligheter. I mitt arbete har jag kommitfram till att det finns goda utsikter till att, med riktade insatser beträffandefrämst växtbäddar, vitalisera och därigenom förlänga livslängden på den typiskaallékaraktären för Södra Esplanaden och Västra Esplanaden, samt den typiskaträdraden för Södra Järnvägsgatans.Jag har under arbetes gång mer och mer övertygats om växtbäddens betydelseför stadsträden i Växjö.

AbstractTitle: 2008- the year of the mobile-TV-markets expansion? (2008- ett år för mobil-tv-marknadens utbredning? Drivkrafter hinder och aktörer).Number of pages: 50Author: Hilda EngstrandTutor: Lowe HedmanCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall Semester 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The aim of this research paper is to identify the main operators on the mobile-tv-market and to map out the main forces behind its growth. What are the driving forces that creates a new disribution-market? Also to study how political media-regulation effect and urge the mobile-tv- market.Material/Method: Interviews with people from the mobile-tv-market. To read public-documents, press releases and reports from the government, media-companies and organisations has also been a method used to gain information.Main results: That the mobile-tv-markets growth is a result of several driving forces.