Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskåren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka då ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning läggs på just studie- och yrkesvägledare. Studien grundades på två frågeställningar; Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvägledarna själva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som är av kvalitativ karaktär, intervjuade vi åtta stycken studie- och yrkesvägledare verksamma på gymnasieskolor. Våra informanter bekräftade att motivationsarbete inte är någon lätt uppgift, men att de genom studieplanen (målsättning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan få elever motiverade att fortsätta studera på gymnasiet.

This study was carried out at the request of the bio energy company Naturbränsle. The company handles annually 750 000 m3 of chips from logging residues from a large area, from Östergötland in the south to Härjedalen in the north. In that area, about 50 bio fuel plants are customers. When Naturbränsle deliver chips from logging residues to their customers, the moisture content varies from 30 % to 60 %. The aim of the study was to sort out the affecting factors on the moisture content in the chips during handling and storage processes.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är.Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa.Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Introduktion: Venösa bensår beror på cirkulationssvikt i vensystemet och kräver ofta lång behandling, vilket orsakar stort lidande hos de drabbade patienterna. Såren tar upp en stor del av vårdtiden och kostar mycket pengar. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsstrategier som kan förkorta sårläkningstiden vid venösa bensår. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2012) modell innehållande nio arbetssteg. Sökning av artiklar gjordes i CINAHL och SCOPUS. Efter manuell sökning, noggrann dataanalys och vetenskaplig granskning valdes 13 artiklar ut till studien. Baserat på artiklarnas resultat framkom tre teman. Resultat: Huvudresultatet av studien visar omvårdnadsstrategier på tre nivåer: organisations-, sjuksköterske- och sårbedömningsnivå.

I det västerländska samhället idag lever vi allt längre, samtidigt blir de äldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjälpmedel till den äldre generationen, ett av de mest använda är rollatorn. Med hjälp av en rollator kan en människa uppleva en större känsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn är idag ett väl använt och för vissa ett oumbärligt hjälpmedel. En rollator användare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land där vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar på året och för att förbättra ett redan bra hjälpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad är det som händer med oss när vi åldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förändringar kan vi förväntas erhålla när vi åldras? Rapporten tar upp vad som händer med kroppen när vi blir äldre och vilka olika former av nedsättningar som erhålls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrågan "Vad innebär användarnytta samt användarvänlighet för design mot äldre?" tar rapporten även upp begreppen design och användarvänlighet och tittar närmare på delar som användbarhet, användarupplevelse, användarnytta, design och olika designprinciper, samt så har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell där sammanställda designprinciper har ställts mot olika regressioner som man erhåller vid en stigande ålder och visar på vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.

Denna uppsats dokumenterar en fallstudie som gjordes hösten 2006 vid Linde Material Handling i Örebro. Företaget var på väg att expandera och planerade att utöka användningen av IT i verksamheten. I samband med detta gavs undertecknade i uppdrag att utforma en informationssäkerhetspolicy för verksamheten. I en litteraturstudie kunde det konstateras att det inte fanns några enklare riktlinjer för att utforma sådana policies, varmed syftet blev att göra detta. Genom en fallstudie på företaget där vi utformade en IS-policy för deras verksamhet, och även gjorde intervjuer med ledning och dokumentationsanalyser, utrönas vilka problem som kan uppstå och vilka överväganden som bör göras för att utforma en lyckad policy.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning.

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader.Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning varHur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner?För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades.Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas.

SammanfattningDatum: 2007-06-10Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Innovativ design C KT 2130, 10 poängFörfattare: Emma LundinLindtorpsgatan 8a632 27 Eskilstuna0736 ? 49 72 01Titel: Läris ? Ett roligt inlärningshjälpmedelBakgrund: Hjälpmedelsinstitutet gav i uppdrag att utforma ett hjälpmedel för personer med kognitivt handikapp. Barn i särskolan har ofta ett kognitivt handikapp och har svårt för inlärning och att omforma sina kunskaper. Efter självupplevda erfarenheter av att undervisa och att bli undervisad är användningen av spel och tävlingar ett väl fungerade sätt som, enligt min åsikt, idag inte används i tillräckligt stor utsträckning för inlärning i skolan. Detta är något som eleverna i särskolan borde få ta del av i ett hjälpmedel som underlättar deras kunskapsinhämtning.Syfte: Syftet med arbetet är att ta fram ett portabelt hjälpmedel för elever på särskolan som underlättar deras inlärning och gör det på ett roligt sätt.Tillvägagångssätt: Författaren har valt att arbeta med litteraturstudier, idégenerering, skissning och därefter samtala med personer inom området kring olika idéer och uppslag.

Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Syftet med denna studie är att undersöka vad handledarna inom handeln har för synpunkter på den handledarutbildning som skolorna erbjudit dem. Jag ska även undersöka om behovet av en handledarutbildning finns och hur stort det är samt att ta reda på hur utbildningen kan göras mer attraktiv så att den lockar fler handledare att genomföra den. Som avslutning är tanken att ta reda på hur utbildningen kan utvecklas så att den är anpassade efter branschen och skolans krav så att bästa utbyte mellan dem uppstår. Metoden som studiens resultat baseras på är individuella intervjuer av tio handledare i olika butiker i Växjö. Intervjun bestod av tio huvudfrågor med tillhörande följdfrågor.

Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, Borlänge och Säters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingående data, och likriktat data så att framställandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i två delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts på den kartografiska anpassningen. Data som använts har samlats in från kommunernas primärkartor, Lantmäteriets fastighetskarta samt Vägverkets Nationella vägdatabas (NVDB).

Volvo Construction Equipment i Braås är världsledande inom tillverkning av ramstyrda dumprar. I Braås utförs därför en mängd olika testfall där man kartlägger utfallen genom insamling av data från CAN-bussar i dumpern. Om ett test går fel beskrivs det i en felrapport med tillhörande beskrivning av händelseförloppet. Idag finns det inget enhetligt sätt att visa händelse ihop med position.För att analysera insamlad data används idag CANalyzer. Fördelen är att det går att visa insamlad data på ett strukturerat grafiskt sätt.