Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser på dessa elevers lärande. I min bakgrund framgår dyslexins historik, skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda på hur pedagoger ser på dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer på tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsätt. Till min hjälp har jag utformat olika frågeställningar som komponerats utifrån mina forskningsfrågor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsätt och vilka konsekvenser för elevernas lärande har de olika perspektiven? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till läroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet från intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svårigheter istället för elever i svårigheter, samt att de försöker se problematiken som läs- och skrivsvårigheter istället för dyslexi.

Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas..

Ekologi är en central del inom biologin och studier visar att elever har svårt för att resonera kring ekologi. Med hjälp av brickintervjuer har några gymnasieelevers förmåga att använda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer är en form av kvalitativ intervjumetod, där eleverna får resonera kring föremål från ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbättrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förståelse för ekosystemet.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska är skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolämnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fått någon stimulerande undervisning på deras rätta nivå. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom årskurs F-3 arbetar med de elever som är snabba inom svenskämnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgång.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Undersökningen som presenteras i denna uppsats har genomförts i syfte att utröna vilken status elever med ett annat modersmål än svenska upplever att deras modersmål har, samt om denna upplevda status har något samband med elevens inställning till det egna modersmålet och till svenskan. En enkätundersökning med 110 elever samt fyra kvalita-tiva intervjuer ligger till grund för de resultat som presenteras.Undersökningen visar att elevernas upplevelse av modersmålets status är högst varierande. Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av modersmålets status och elevens inställning till modersmålet. De elever som anser att deras modersmål har hög status har generellt en mer positiv inställning till sitt modersmål än de elever som upplever att det har låg status. Undersökningen visade inte på något signifikant samband mellan modersmålets status och elevens inställning till svenskan.

Na?r en student idag utbildar sig vid ett svenskt la?rosa?te beho?ver denne info?rskaffa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Det finns inget sja?lvklart tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hur studenten info?rskaffar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent o?ver olika ka?llor . Vi utvecklar da?rfo?r ett sto?dsystem fo?r so?kning av kurslitteratur, med syfte att effektivisera so?kprocessen samt att exponera studenten fo?r eventuellt tidigare fo?rbisedda ka?llor till kurslitteratur. Systemet utva?rderas i fo?rha?llande etablerade so?kstrategier hos 22 studenter. Resultaten visar att anva?ndandet av detta sto?dsystem inte bara minskar antalet steg markant utan a?ven minskar antalet tja?nster studenten anva?nder fo?r att info?rskaffa sin kurslitteratur ja?mfo?rt med studenters egna so?kstrategi idag..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ?tala? till sig.

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgående semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen på United Minds och innefattar även internt material som tilldelats från projektgruppen. I studien framgår det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer på ett mer dynamiskt och kreativt sätt än i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende på vad syftet med metoden är i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra så många studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för både praktiker som akademiker inom det relativt okända området blandade metoder..