Kursplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa Àr luddig och ger lÀrarna mycket tolkningsutrymme, nÄgot som resulterar i att undervisningen blir olika frÄn skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lÀmnar grundskolan med skillnader i bÄde kunskap och fÀrdighet. Det mest omdiskuterade omrÄdet under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, bÄde dess vara eller icke vara samt hur det Àr formulerat i kursplanen.IdrottsÀmnets hÀlsodel Àr olika för olika lÀrare, nÄgra anser att aktivitet och hÀlsa gÄr hand i hand medan andra anser att hÀlsodelen Àr ett litet moment dÀr eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt och skriver ett arbete om nÄgot hÀlsorelaterat.BetygssÀttning och bedömning skiljer sig frÄn lÀrare till lÀrare, allt för att kursplanen inte klargör hur nÄgot av det bör göras. FÄr man t.ex. ha en orienteringstÀvling dÀr man mÄste ta ett visst antal kontroller för att bli godkÀnd, eller hur ska man annars se om en elev uppnÄr mÄlet för orientering?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur kursplaner anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som Ă€r intressanta i sĂ€ttet att arbeta med dem. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare anvĂ€nder kursplanen, som Ă€r ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever pĂ„ vĂ„ra skolor i Sverige. Kursplanen Ă€r ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnĂ„ (vilka Ă€r inlagda som kursmĂ„l) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvĂ€rdig bedömning skall uppnĂ„s nĂ€r det gĂ€ller betyg nationellt i hela vĂ„rt land. Samtidigt Ă€r det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infĂ€rgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller nĂ€romrĂ„dets behov.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Skolans styrning genom anvÀndande av lÀroplaner och kursplaner kan skilja mellan tvÄ olika lÀnder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni Ànnu under utveckling inom Àmnet biologi Àr vad detta arbete Àr tÀnk att behandla. För att kunna utföra en bra jÀmförelse mellan de tvÄ kursplanerna har jag valt att studera lÀroplansteori. LÀroplansteori formulerar hur innehÄll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mÄl och hur innehÄllet organiseras. Teorierna visar hur samhÀllets struktur pÄverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Detta Àr en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas lÀroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska lÀroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.Hur en lÀroplan utformas beror mycket pÄ landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas ocksÄ i lÀroplanen. Demokrati Àr nÄgot som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt lÀnge, och det verkar nÀstan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i lÀroplanerna och kursplanen i religion Àr en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.Jag jÀmför ocksÄ hur man beskriver religionsÀmnet i respektive lÀroplan/kursplan.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.

Kursplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa Àr luddig och ger lÀrarna mycket tolkningsutrymme, nÄgot som resulterar i att undervisningen blir olika frÄn skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lÀmnar grundskolan med skillnader i bÄde kunskap och fÀrdighet. Det mest omdiskuterade omrÄdet under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, bÄde dess vara eller icke vara samt hur det Àr formulerat i kursplanen.IdrottsÀmnets hÀlsodel Àr olika för olika lÀrare, nÄgra anser att aktivitet och hÀlsa gÄr hand i hand medan andra anser att hÀlsodelen Àr ett litet moment dÀr eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt och skriver ett arbete om nÄgot hÀlsorelaterat.BetygssÀttning och bedömning skiljer sig frÄn lÀrare till lÀrare, allt för att kursplanen inte klargör hur nÄgot av det bör göras. FÄr man t.ex. ha en orienteringstÀvling dÀr man mÄste ta ett visst antal kontroller för att bli godkÀnd, eller hur ska man annars se om en elev uppnÄr mÄlet för orientering?.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Denna examensuppsats Àr skriven pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola inom Àmnet för Religionsvetenskap och lÀrande och visar pÄ elevers attityder till Àmnet Religionskunskap. I min undersökning ingÄr 78 enkÀter som delats ut till elever i Är 8 och 9 och tre intervjuer med elever i Är 8 och 9. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsÀmnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsÀmnet Àr relevant idag? Hur har religionskunskapsÀmnet förÀndrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring Àmnets existens sett ut? Undersökningen visar pÄ att eleverna tycker det Àr viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att Àmnet inte intresserar dem sÄ mycket. Min slutsats Àr att bristen pÄ intresse för Àmnet har samband med att det eleverna anser Àr viktigt och som Àr i linje med kursplanen inte stÀmmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar pÄ.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med och anvÀnder sig av lÀromedel i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Studien Àr kvalitativt utförd och fyra lÀrare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om lÀromedel samt hur de anvÀnder dem i undervisningen. Denna studie visar att lÀroboken Àr det lÀromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lÀrare inte har ett baslÀromedel. I undersökningen har det Àven framkommit att lÀrarna har en stor tilltro till tryckta lÀromedel men en mer negativ instÀllning till internetbaserade tjÀnster.

I vÄr uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kursplanen i Àmnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var dÀrför att göra en jÀmförande studie mellan tre lÀnder dÀr kyrkan haft en stark stÀllning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gÀllande graden av religiositet. UtifrÄn en sekulariseringsteori som sÀger att graden av religiositet i landet pÄverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet pÄverkar kursplanens utformning, detta dÄ vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan lÀnderna.Vi utgick Àven frÄn det faktum att alla tre lÀnder har en nÀra relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre lÀnder historiskt haft en stort inflytande för lÀnderna. UtifrÄn detta faktum anvÀnde vi oss av en teori som sÀger att religiöst arv pÄverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig Ät i de tre lÀnderna idag sÄ pÄverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap dÄ alla har ett tydligt kristet arv. UtifrÄn detta stÀllde vi oss frÄgorna om det finns skillnader mellan lÀndernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan lÀndernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod dÀr vi utgick ifrÄn tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan lÀnderna som vi dÀrefter redovisade för respektive land i resultatdelen.