Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen berör implementeringen av mÀnskliga rÀttigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlÀngningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien Àr att pÄvisa hur de mÀnskliga rÀttigheterna framstÄr i praktiken genom att se pÄ hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av tvÄ svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur pÄ statsansvar och principen om non-refoulement, för att pÄvisa hur mÀnskliga rÀttigheter verkstÀlls i praktiken.Resultatet presenteras utifrÄn den kritik den svenska staten fÄtt gÀllande dessa bÄda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet dÄ den svenska staten erkÀnt sitt misstag men av intresse Àr att uppsatsen pÄvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna och i förlÀngningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges nÄgot direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

22 informanter med olika hemsprÄk fick i uppgift att skriva en uppsats i form av ettbrev pÄ svenska. Dessa uppsatser översattes mening för mening till respektive sprÄkav andra sprÄkligt kunniga informanter. Sedan översatte de sprÄkkunnigainformanterna uppsatsernas meningar ord för ord tillbaka till svenska.Dessa sprÄkligt kunniga informanter, som var mig behjÀlpliga, Àr allayrkesverksamma och flera av dem arbetar som lÀrare. Alla dessa anvÀnder detsvenska sprÄket i sitt yrkesliv och har mycket goda kunskaper i sina respektivehemsprÄk.Syftet med detta var att se prepositionsbruket pÄ svenska hos dessa invandradeinformanter och ocksÄ se prepositionsbruket pÄ respektive hemsprÄk.Vid granskning av annorlunda prepositionsbruk framkom att hemsprÄket pÄverkaranvÀndandet av svenska prepositioner. Det Àr vanligt att man utelÀmnar prepositioneri svenskt prepositionsbruk och det Àr ocksÄ vanligt att man anvÀnderdirektöversÀttning frÄn det egna hemsprÄket.

Denna uppsats syfte Àr att förklara den svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess vÀrde skattas fram. Vidare har denna elasticitet anvÀnts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index berÀknats för att mÀta marknadens koncentration. Resultatet frÄn empirin visar existens av marknadsstyrka pÄ elmarknaden och att den Àr oligopolistisk..

Syftet med följande undersökning Àr att fÄ ökad insikt om hur lÀrare i Svenska för invandrare(sfi) gör nÀr de anvÀnder sÄng i sprÄkinlÀrningen, vilka sÄnger de vÀljer, vilka övningar detillÀmpar pÄ dem samt hur de anser att arbetssÀttet mottagits hos eleverna. Det Àr en kvalitativstudie och sju lÀrare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgÄngspunkt i ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande.Informanternas svar ger en lÄng lista pÄ anvÀndbara sÄnger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De vÀljer sÄnger med texter pÄ elevernas nivÄ som samtidigtövar nÄgot av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhÀllsekonomi i samhÀllskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns en ideologireproduktion i lÀromedel och i sÄ fall vilka ideologier som företrÀds, samt att jÀmföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska lÀroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjÀlp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att lÀroböckerna innehÄller ideologifragment dÀr de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter Àn olikheter mellan de tyska och svenska lÀroböckerna, men de svenska lÀroböckerna har en nÄgot mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.

Ett av skolans viktigaste mÄl Àr att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhÀlle dÀr vi i allt högre grad förvÀntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. MÄnga av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhÀllsfrÄgor, och kursplanen för de naturorienterande Àmnena betonar förmÄgan att anvÀnda naturvetenskapliga kunskaper för att ta stÀllning i sÄdana vÀrdefrÄgor. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ i vilken grad elever och lÀrare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena anvÀnds till vÀrdefrÄgor, och om de Àr nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkÀtundersökning genomfördes med elever i Är 9 och deras lÀrare för att ta reda pÄ deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att tyngdpunkten ligger pÄ att lÀra fakta, och de önskar mer av vÀrdefrÄgor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad Àn pojkarna.

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Studien har genom en metodtriangulering kartlagt svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion pÄ Koh Lanta och undersökt hur dessa kan pÄverka den lokala ekonomin med koppling till hÄllbar turism. Vidare har turisternas motivering till varför de konsumerar mat och dryck pÄ olika platser samt deras medvetenhet om hÄllbar turism studerats.Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion och undersöka hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ destinationen Koh Lanta. Studien har i ett slutskede kommit fram till ett antal slutsatser. Bland annat har det konstaterats att svenska turister pÄ Koh Lanta till större delen vÀljer att Àta utanför hotellet de bor pÄ, men att ju dyrare boendekostnad per person, desto oftare tenderar turisterna att Àta pÄ hotellrestaurangen. En annan slutsats Àr att medvetenheten om hÄllbar turism hos svenska turister Àr relativt hög, men att detta sÀllan prÀglar turisternas val och beteende.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.