Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen pÄ tre huvudkÀllor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

SammandragMÄnga undersökningar har visat att det inte rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsÀtta belysa ett sÄdant problem och betona vikten av likvÀrdig bedömning kan vi nÄ en förÀndring mot det bÀttre. Syftet med detta arbete Àr att studera hur ett urval lÀrare och lÀrarstuderande betygsÀtter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sÀtta dem i relation tillden nya lÀrarutbildningen och dess innehÄll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrÄn samma kursplan. Kursplanen ger alltsÄ utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nÄ nationell likvÀrdighet i betygsÀttningen..

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens vÀg mot det svenska sprÄket kan se ut. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur man kan förbÀttra denna inlÀrning, vilka problem och hinder som Àr vanligt förekommande samt vilken roll som hemsprÄket har vid svenskinlÀrning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vÄr VFU-period. Denna del redovisar vi i vÄr resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande vÄra frÄgestÀllningar och dessa har samlats i vÄr litteraturgenomgÄng.

Uppsatsen behandlar mellanmansfunktionen vid utgivning av företagsobligationer inom high yield-segmentet i Sverige. Mellanmannen kallas agent pÄ den svenska obligations-marknaden och styrs av ett civilrÀttsligt avtal mellan parterna.TvÄ olika förhÄllningssÀtt till agentens funktion pÄ den svenska marknaden identifieras och diskuteras utifrÄn tesen att den svenska agenten bör vara mer aktiv för att marknaden ska kunna bli effektiv och vÀlfungerande. Den norska marknaden utgör referenspunkt.Det svenska standardavtalet som gavs ut 2013 granskas och jÀmförs med det norska stan-dardavtalet. Utöver den civilrÀttsliga sidan av agentfunktionen diskuteras Àven den processrÀttsliga sidan och dess innebörd för agentfunktionen som helhet. Slutligen analyse-ras sjÀlvregleringens effektivitet nÀr det finns olika förhÄllningssÀtt..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste Ären. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen pÄ en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frÄgan om den svenska lagstiftningen Àr legitim, samt om det finns nÄgra alternativa lösningar..

I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom NO-Àmnena i grundskolan arbetar med mÄlen i kursplanen. Fem lÀrare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om mÄlstyrning. Det vanligaste sÀttet som lÀrarna arbetar Àr att de formulerar om kursplanemÄlen sÄ att de ska bli lÀttare för eleverna att förstÄ. MÄlen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsomrÄde och i samband med bedömning. Eleverna har inte sÄ stort inflytande över sjÀlva mÄlen men de har stora möjligheter att pÄverka hur de ska arbeta för att nÄ mÄlen.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

I denna uppsats undersöktes kvalitén pÄ nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?SkÄdespel?. Eleverna gick i skolÄr nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten pÄ valfritt sÀtt och skriva ner sitt resultat och lÀmna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna pÄ egen hand kunde upptÀcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att vÄra elever kan mer Àn vi tror.