SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Bakgrund: Kunskapen om nattjänstgörande vårdpersonal är ett relativt outforskat område.Under natten är arbetssituationen lite annorlunda eftersom inte samma resurser finns att tillgåsom under dagen, med detta arbete vill vi öka kännedomen kring ledarskap och beslut.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av ledarskapunder nattjänstgöring.Metod: För att samla in data har vi använt en enkät innehållande 20 frågor med utrymme föregna kommentarer som fylldes i av vårdpersonal som enbart tjänstgör natt. Vi skickade ut 50stycken enkäter till vårdpersonal på 8 stycken äldreboende och svarsfrekvensen blev 68 %.Resultat: Personalgruppen var till stor del utbildad i omvårdnad och hade mestadels en långarbetserfarenhet i vården. Större delen av personalen rapporterar att de aldrig har enarbetsledare nattetid. Vi fann vidare en trend av att det framförallt var den personalgrupp somhade gymnasieutbildning som inte efterfrågade närvaro av en arbetsledare, och även att detvar framförallt denna grupp som inte heller efterfrågade en kompetenshöjning i framtiden. Visåg också en trend att de med längst erfarenhet inte heller upplevde behov av en arbetsledare.Däremot uttrycktes en trygghet med den befintliga tillgängligheten av arbetsledning.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten.

Syftet med uppsats är att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nära ledarskapet, som är nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser även vilka förväntningar medarbetarna har om ett nära ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet så att de enligt medarbetarna handlar om ett nära ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar på informanternas tankar och förväntningar vad som enligt dem kännetecknar ett nära ledarskap, samt om de anser att något behöver utvecklas inom detta område.Resultatet visar på att medarbetarna framförallt tänker att nära ledarskap handlar om tillgänglighet, nåbarhet och en delaktighet på enheten. Chefens betydelse av närvaro på enheten ser olika för medarbetarna beroende på om deras chef sitter på enheten eller är utlokaliserad på annan enhet.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

Att arbeta inom omsorgen innebär en tät kontakt med andra människor. Vid arbete tillsammans med andra människor finns det ett behov av att kunna samarbeta med varandra. Det är den funktionshindrade som ska stå i centrum för all omsorgsverksamhet. Det är enhetschefen som har det övergripandet ansvaret över verksamheten, men det är personalen som arbetar närmast den funktionshindrade och som ser vilka behov som finns. Syftet för uppsatsen är att beskriva hur samarbetet mellan enhetschefer och personal inom omsorgen ser ut idag och hur de vill ha det i framtiden när parterna inte är lokaliserade på samma arbetsplats.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning.

I den offentliga verksamheten utgör budget främst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. På senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten från den privata sektorn om hur budget bör användas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sätter mer fokus på det mänskliga beteendet och deltagandet från budgetuppställandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn där man har upptäckt vikten av hur viktigt det är med inre effektivitet inom verksamheten för att också lyckas med att få en god yttre effektivitet.

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år.ResultatFriskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker är utmärkande för ett bra ledarskap inom äldreomsorgen. Frågeställningar som vi använt oss av är följande: Hur uppfattar ovannämnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det någon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att få en ökad kunskap inom det valda ämnesområdet har vi använt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört åtta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal äldreomsorg har förändrats från slutet av 1800-talet fram till nutid.

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning.