Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet Engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av Engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk Engelska i texten.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i Engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i Engelska ser ut.Frågeställningarna är följande:- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i Engelska har de undervisande lärarna?För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i Engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med Engelska i grundskolans år 1 eller år 2.

Det här examensarbetet undersöker hur den Engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den Engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i Engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i Engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i Engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i Engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i Engelska och svenska som andraspråk.

Idag är Engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det Engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna Engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn. Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger på en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av Engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade..

Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning närdet gäller Engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den Engelska de möter på sinfritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olikaskolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det ärfrämst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars ochflickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningarfrån både omgivningen och individen själv..

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av Engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av Engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med Engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet..

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i Engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på Engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till Engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck..

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på Engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i Engelska. Testet, som utfördes på både Engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de Engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

AbstractSyftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till Engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om Engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15?17 och till vuxna i åldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium.

En fallstudie där en serie läroböcker i Engelska för grundskolans senare år har granskats med syfte att upptäcka vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhåller sig till läroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande länder representerades genom bilder för att avgöra om kurmålen i Engelska gällande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, från Gleerups förlag, valdes en innehållsanalys där bildmaterialet kodades, räknades och sedan sammanställdes för att sedan bli ålagt ett normkritiskt synsätt.  Det framkom att läroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av människor med funktionsnedsättninga och stämmer därmed inte överens med skolplanens värdegrund eller de kursmål i Engelska som rör engelsktalande länders kultur. .

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå Engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig Engelska.I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på Engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket Engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på vad elever i behov av särskilt stöd i år åtta och nio vill lära sig i Engelska. Jag kommer också att se hur det stämmer detta med kursplanens mål och samt hur eleverna vill lära sig Engelska. Undervisningen i Engelska kan organiseras på olika sätt till exempel med learner autonomy eller nivågruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan är dock att de har ett gott självförtroende. Ett gott självförtroende får elever som lyckas.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i Engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i Engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.81 % av de 33 lärare som har Engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i Engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i Engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i Engelska B från gymnasiet och två har inte läst Engelska B.I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i Engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av Engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.