Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

High school students of today frequently come into contact with the English language throughradio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understandhow technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachersunderestimate their students? ability and persist in using Swedish to explain how the Englishlanguage works. I have analysed how high school students manage when they take an Englishgrammar test in English.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt.Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

Uppsatsen behandlar översättningen av engelska indefinita nominalfraser med obestämd artikel till svenska i ett egenöversatt material samt tre områden i den specifika källtexten som vållade särskilda problem vid översättningen. Källtexten är Denis Aveys självbiografi "The man who broke into Auschwitz"..

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet..

I denna uppsats presenteras en studie kring hur engelska ord i en för övrigt svensk text påverkar läsarens uppfattning av texten och dess författare. Två gymnasieklasser har fått läsa en text vardera, en helsvensk text med enbart svenska ord och en engelskinfluerad text som innehåller mer engelska lånord. Texterna är identiska förutom gällande just ordvalet. De har därefter fått svara på samma enkät som efterfrågade hur tillförlitlig, modern, intressant samt lätt- eller svårläst de har ansett att texten var. I enkäten ombads även eleverna att fylla i hur stort förtroende de kände för textförfattaren, hur gammal de trodde att hen var, samt om de trodde att hen var kvinna eller man.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka se om användandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lära sig engelska. Undersökningsgruppen var åldersintegrerad år 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att använda oss av enkäter som undersökningsmetod eftersom vi ville få ett brett underlag till vår analys av resultatet. Genom enkäterna ville vi få reda på elevernas inställning och motivation till det engelska språket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation införämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bådaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna..