SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Uppsatsens syfte är att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmål än svenska att de bemöts i skolan av lärare och kamrater? Tas elevers flerspråkighet tillvara i skolan och i sådant fall på vilket sätt? Vilken inställning har elever till modersmålsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmål än svenska, sin flerspråkighet som en tillgång eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår fem och sex på två olika skolor, i två olika kommuner. Genom att utveckla modersmålet förstärks även andraspråket, då språkutvecklingen går hand i hand. Om man inte känner kulturtillhörighet, det vill säga att man inte känner till sitt ursprung och inte behärskar modersmål väl kan det påverka identitetsutvecklingen negativt.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län.

SammanfattningDebatten gällande hur den svenska våldtäktsbestämmelsen ska utformas har pågått under lång tid och är nu återigen uppe för diskussion. Vissa hävdar att tvångsrekvisitet i nu gällande våldtäktsbestämmelse måste ersättas med ett samtyckesrekvisit. Andra hävdar att bestämmelsen som den utformades efter reformen i juli år 2013 måste få tid att tillämpas innan det kan bli fråga om ytterligare en reformation.Förespråkare för ett införande av en samtyckesbaserad våldtäktsreglering menar att en sådan utformning av lagstiftningen skulle stärka offrets ställning. Regleringen skulle således förstärka skyddet för den personliga integriteten och självbestämmanderätten.  Förespråkare anser även att Sverige, genom att inte införa ett krav på samtycke, bryter mot Europakonventionen. Förespråkare anser att EU i den så kallade Bulgariendomen slagit fast att det är nödvändigt att sexuella gärningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstånd eller inte.Motståndare å andra sidan hävdar att en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse skulle vara svårtillämpad och vansklig.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ?Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet??, ?Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning.

SyfteSyftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska.MetodSammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S.ResultatFaktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde > 1.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

SAMMANFATTNING Jag har skrivit om en hovsjukdom som drabbar hästar, den engelska benämningen är White line disease. Det finns inget korrekt namn på svenska, men vi kallar det för lamellrandsröta. Den engelska benämningen är den mest använda. Sjukdomen kom in i Sverige i slutet av 1980-talet, man tror att det var via importerade travhästar från USA. När den i slutet av 1990-talet fick fart i Sverige började den också att bli ett problem. Ambitionen är att få en inblick i vad lamellrandsröta är och vad den samlade kunskapen är idag bland fackfolk och praktiker. Godtyckligt har jag valt ut och ringt runt och intervjuat ett antal personer som har stött på detta problem, hovslagare, veterinärer och hästägare. All fakta som inhämtats har jag sammanställt, men det finns fortfarande många frågetecken att reda ut. Ett bekymmer är att expertisen har så varierande kunskap och syn på sjukdomen. Idag vet man att det är anaeroba (syreskyende) organismer som orsakar rötan.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till två viktiga slutsatser: Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.

Den här uppsatsen handlar om hur upphovsmannen samarbetar med en sångare för att undersöka hur han kan utnyttja sångarens röst på ett optimalt sätt. På ett antal workshops utvecklar de olika sångsätt och röstliga specialeffekter baserade på sångarens unika sångtekniska färdigheter. Sedan komponerar upphovsmannen ett stycke för kammarensemble, med sångaren som solist, där han använder de olika sångsätten och effekterna som arbetats fram under workshopsen i en specialskriven stämma för sångaren. Det 38 minuter långa styckets text består av utvalda delar ur Den gudomliga komedin av Dante Alighieri som upphovsmannen har bearbetat på både svenska och engelska. Den specialskrivna sångstämman visar sig vara en stor utmaning, men efter hårt arbete kan ändå stycket framföras.