Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma.

Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

Andraspråksundervisning är en vital del av många elevers skolgång. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudspråk är på väg att skapas av länder i regionen. Engelskkunskaperna är generellt bristfälliga i landet och den thailändska regeringen har därför utarbetat ett åtgärdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förändringar i skolorna som på sikt ska göra invånarna betydligt bättre på engelska. Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailändsk grundskola som jobbar utifrån the English Speaking Year 2012 Program. Det avsågs att identifiera om åtgärdsprogrammet lett till förändringar i undervisningen och även åskådliggöra eventuella förändringar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.

Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.