Syftet med följande arbete är att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i två textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i år 9. Läromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjälp av ett analysredskap som är utformat utifrån det internationella/interkulturella perspektivet som det är uttryckt i de aktuella styrdokumenten. Därefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter än Good Stuff D:s.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11?Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen.

År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och ge en förståelse för förhållandet mellan gymnasieelevers inflytande och lärande inom engelskaundervisningen. Genom enkätundersökning har elever som läser Engelska A, -B, och -C på gymnasienivå tillfrågats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, läromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lärande påverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer något allmänt rådande förhållande mellan elevers inflytande och lärande, då elevernas lärande generellt påverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. Lärarnas teoretiska utgångspunkter, det vill säga den teori om lärande som läraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. Då vi i våra resultat kan uttyda en viss tendens i att lärarna växlar teoretisk utgångspunkt i olika situationer, kan det vara så att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..

Denna studie berör förtätning av ett redan bebyggt område i Uppsala och hur förtätning påverkar förhållandet till befintliga grönområden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder på en tillväxt med drygt 2000 invånare per år fram till 2030. Med den tillväxten krävs fler bostäder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgått en förändring. I stället för att som förr främst exploateras i periferin, växer och planeras numera staden även inåt genom förtätning. För att klara miljömål och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tätare genom bebyggelse och infrastrukturer.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn. För att komma ifrån de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har här använts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet. Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser. Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn ? vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras.I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien.