Sök:

Sökresultat:

4194 Uppsatser om Engagemang frćn boende - Sida 18 av 280

?Tak över huvudet? Om förvaring och förÀndringsarbete. En kvalitativ studie om FrÀlsningsarméns stödboende Lilla Bommen.

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera Lilla Bommens verksamhet med fokus pÄ insatser och metoder, bÄde ur ett personalperspektiv och ett brukarperspektiv. Detta för att utröna styrkor och svagheter inom verksamheten.Studien har följande frÄgestÀllningar:? Hur fungerar arbetssÀtten?? Hur fungerar kommunikationsprocesserna?? Vilka hinder och möjligheter kan utlÀsas gÀllande förÀndringsarbetet?Studien baserades pÄ kvalitativ metod och utgjordes av en observationsstudie av stödboendet Lilla Bommen och tio semistrukturerade intervjuer med fyra boendeassistenter och sex boende pÄ Lilla Bommen. De teoretiska perspektiven var frÀmst symbolisk interaktionism och kommunikationsteori.Resultatet visade att de basala insatserna, alltsÄ kost och logi fungerade bra. ArbetssÀttet för det kvalitativa stöd och motivationsarbetet gÀllande insatser och metoder utgick frÄn kontaktmannaskap.

Skatt pÄ boende. En studie av de Àldre reglerna rörande den statliga fastighetsskatten pÄ boende och den nya kommunala fastighetsavgiften

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen Àr beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrÄgasÀttande och kritik. Fokus har frÀmst legat pÄ ökande taxeringsvÀrden till följd av att omrÄden blivit mer attraktiva och den pÄverkan detta har haft pÄ fastighetsskatten. Detta har sÀrskilt gÀllt kustomrÄden dÀr köp av fritidsbostÀder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat pÄ grund av den höjda prisnivÄn.

Principen om barnets bÀsta enligt Barnkonventionen och FörÀldrabalken

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

Den svenska neutraliteten : En studie av den svenska utrikespolitiska doktrinen

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

Destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv: En kvalitativ studie av upplevelser hos medlemmar i destinationsorganisationen PiteÄ Presenterar

En nationell vision om att fördubbla turismomsÀttningen i Sverige till Är 2020 har nyligen publicerats av vÄr regering. Samtidigt stÄr destinationsutvecklingsorganisationen PiteÄ Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill ocksÄ se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillÀmpas pÄ organisationen PiteÄ Presenterar.

Ett aktivt val? : En studie om Àldre personers boende och vilka mekanismer som styr deras val av boende

The objective of this study was to explore the mechanisms controlling elderly people's choice of staying in there own home.The main questions were: What makes some people move to retirement homes while some people stay in their own home? What is the emotional relation to housing for people in general and elderly people in particular? How does the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to choose their way of living? What mechanisms during the twentieth century have controlled the society's way of looking on elderly people's housing? What future scenarios can we expect concerning elderly people's housing?Our method consisted of a literature study combined with qualitative interviews.The authors found a complex picture concerning elderly people's relationship to their housing and the will, wishes and possibilities to move to a retirement home or stay in their own home. One factor that affects elderly people's will to move is a deteriorated health. Another is the increased need of a safe living and access to personnel at all time. Also the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to stay at home or to move to a retirement home.

Jag Àr organisationen : En studie om delaktighet och engagemang pÄ ABB VÀsterÄs Motors & Generators

SammanfattningDatum: 18 januari 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag Àr organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frÄgor, psykologiskt Àgandeskap, anstÀlldas vÀlbefinnande och kunskapsspridning.FrÄgestÀllning:- Finns det ett gemensamt synsÀtt pÄ delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i Ätanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet Àr att utifrÄn teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbÀttringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen Àr konstruerad med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar Àmnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ studie bestÄende av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesÀtt som behövs för att frÀmja ökad delaktighet och engagemang hos de anstÀllda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krÀvs det att kommunikationen Àr bra mellan de olika funktionerna. Det Àr Àven viktigt att produktionsdelen kÀnner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekrÀftelse.

VÀrdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvÄrdnad

BakgrundGod vÄrdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbÀttra vÄrden för den Àldre tillsatte regeringen en vÀrdighetsutredning som resulterade i förslag pÄ hur Àldreomsorgen ska förÀndras sÄ att Àldre personer, sÄ lÄngt det Àr möjligt, ska kunna leva utifrÄn sin identitet och personlighet. Den Àldre ska fÄ leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betÀnkandet "VÀrdigt liv i Àldreomsorgen" (SOU 2008:51) dÀr olika förslag ges pÄ hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att sÀkra vÄrden för den Àldre personen som bor pÄ sÀrskilt boende. DÄ sjuksköterskan hittills inte har haft nÄgot instrument för detta, kan de förslag som ges förbÀttra vÄrden för den Àldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd definierar begreppet vÀrdegrund, och hur de tillÀmpar vÀrdegrunden i mötet och omvÄrdnaden med Àldre personer som bor i sÀrskilt boende.MetodStudien bygger pÄ 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

Lika rÀtt för barn : En studie av rÀttssÀkerheten för barn i skyddat boende pÄ ideella kvinnojourer.

I föreliggande studie undersöks hur rÀttssÀkerheten tillÀmpas och tolkas allmÀnt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjÀnsten samt hur rÀttssÀkerheten tolkas och tillÀmpas nÀr det rör barn som Àr placerade pÄ ideella kvinnojourer. Studien Àr av rÀttssociologisk art. Metoden som anvÀnds i studien Àr en kombination av rÀttsdogmatisk metod och samhÀllsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rÀttsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhÀllsvetenskapliga undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken. Materialet bestÄr av texter samt intervju.

Samarbete och Utveckling : En studie över befolkningens politiska deltagande i Kambodja

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

De Àldres upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de Àldre personernas upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till sÀrskilt boende var en stor omstÀllning för den Àldre personen. De Àldre kÀnde sorg över att lÀmna sitt tidigare liv, men hade behov av att kÀnna trygghet.

Livet i den digitaliserade vÀrlden : Generation frihet

Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.

FörhÄllningssÀtt pÄverkar motivation - en studie om hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev inverkar pÄ elevernas motivation och engagemang

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev pÄverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som Àr verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna Àr samtidigt som förhÄllningssÀttet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation pÄverkas av den vuxnes förhÄllningssÀtt. Studien gjordes pÄ tvÄ skolor dÀr fem pedagogers förhÄllningssÀtt observerades. UtifrÄn observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frÄgor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhÄllningssÀtt samt den respons som eleverna gav.

?Utan den feministiska kampen, dÄ finns inte jag? : en socialpsykologisk studie av komma ut processen och ett feministiskt engagemang.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har jag frÀmst anvÀnt mig av Berger och Luckmann (1991) men Àven tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att fÄ en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet anvÀnder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Barns delaktighet : familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->