De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.