Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en Energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Viljan att minska miljöpåverkan tillsammans med skärpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med låg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jämfört med ett konventionellt hus men trots detta är produktionen snarare ett undantag än en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av småhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats är alltså att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.