This report aims to examine the design of a passive house. The design addresses the selection ofmaterial, sizing and selection of both building services systems and building technical features suchas load-bearing framework and moisture control. Interior layout is designed for a family of twoadults and one child.A big part of the report is devoted to an in-depth comparison of three different wall constructions ofpassive house standard. The structures that have been compared are a lightweight timber structure, aheavier concrete structure and a sandwich wall of the brand Weber Leca. The report covers variousaspects such as air flow, wall thickness, the risks associated with the construction, U-value, thermalbridges, power consumption, price, and assembly costs.

Today more effective computer programs are in use, regarding design of geotechnicalconstructions. There is a risk that the theoretical background of the computerprograms, its limitations and the signification of the choice of soil parameter isforgotten when the computer programs become more user-friendly.This Master thesis deals with simulation and analysis regarding three computerprograms, FEM-design, with the addition Raft, Plaxis and BE-slab. Comparisons aremade for settlement and maximum moment in a concrete-plate. FEM-design is a threedimensional FEM-program, foremost created for design engineers. Plaxis is a twodimensional FEM-program, intended for geotechnical engineers while BE-Slab is aBoundary elements program in two dimensions that is mainly used by designengineers.

Målet med detta examensarbete är att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla väderstreck är ett exempel. I lågenergihus är väggar, golv och tak mycket väl isolerade, de har ett mycket lågt U-värde. Fönster och dörrar, som har ett jämförelsevis högt U-värde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energiläckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, värmeförluster, strålningsvärme och luftutbyte. I energihus är det särskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnå komfort och minimera energiförlusterna. Arbetet resulterade i IsoSol, en utvändig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i väggkonstruktionen när den inte används.

I denna rapport framgår vilken energibesparing som är möjlig i vissa processer hos Ankarsrum Industries. Hypotesen var att sänka företagets energikostnader med 30 %.Företagets analyserade stödprocesser omfattar tryckluft, belysning och ventilation och lokalkomfort. Tryckluftsproduktionen kostar idag 259 000 kronor om året. Företaget har ett tryckluftsläckage som uppgår till 113 000 kronor. Om läckage tätas och en ny kompressor investeras kan företaget spara 160 000 kronor per år.Belysningen i företagets lokaler består av flera olika typer av armaturer med varierande kvalitet.

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar värmeväxlare till olika ändamål. I produktionen använder Zetterströms en sömsvets som kräver kylvatten. Mängden kylvatten som går åt under ett år är cirka 2016m3. Svetsen går på olika effekter beroende på vad för typ av plåt som svetsas, om den är tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plåt körs svetsen på högre effekt än om det svetsas en tunnare plåt.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

Avloppsreningsverk står inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade gränsvärden till en så låg kostnad som möjligt. Att syresätta biologiska reningsprocesser är kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. Ungefär en femtedel av Himmerfjärdsverkets totala elenergiförbrukning går till luftning av biologiska processer.För att öka Himmerfjärdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassänger byggdes då om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvärdera reglering med ammoniumåterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av Himmerfjärdsverkets nitrifikationsprocess. Utvärderingen baserades på reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom återkoppling från syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassäng.

Idag fokuserar företag mer och mer på att energieffektivisera sina verksamheter då det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster i detta. För att minska energiförbrukningen i samhället är det bra att börja med dess infrastruktur. För att funktionen hos ett avloppsreningsverk ska vara god samtidigt som energikostnaderna hålls nere är bland annat valet av rätt pumpar och blåsmaskiner för den aktuella driftsituationen av största vikt. Att hitta balansen mellan funktion och energieffektivitet hos en kombination av maskiner är dock ett tidskrävande arbete. Genom två fallstudier och matematisk modellering var syftet med detta examensarbete att bestämma huruvida det är möjligt att grovt uppskatta livscykelkostnaden hos olika kombinationer av pumpar och blåsmaskiner i varierande driftsituationer.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer Energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för Energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och Energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer Energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för Energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.