Kraven på att nybyggda bostäder ska vara energisnåla i driftskedet ökar hela tiden av flera anledningar. Dels vill brukarna hålla driftskostnaderna så låga som möjligt och dels är det miljöaspekten som spelar in. Men hur energisnål kan en villa egentligen göras och hur påverkas arkitekturen då den görs extremt energieffektiv?I den här rapporten utreds tio Energieffektiva principer som kan användas för att göra en villa mer energisnål och energiproducerande. Alla tio principer har tillämpats i en villa som projekterats under arbetets gång.

Sweden has an environmental goal to achieve until the year 2020. To achieve this goal the construction business has to take an initiative to use the modern techniques that are available to lower the energy consumption I buildings. There?s also a debate going on today regarding the energy demands set by the Swedish government through Boverket, some communities throughout Sweden thinks that the demands are to low and have therefore set up own demands regarding energy in buildings.The possibility to construct energy-saving buildings is today very great, with energy-efficient heating-systems and dense climate envelope. The interest to raise energy-efficient buildings have also increased as a consequence that the population have become more aware about their impact on the environment.

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Studien går ut på att jämföra tre olika styrsystem för ventilation, nämligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem ställs mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest Energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien är också att upptäcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen..

Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå Energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och Energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om Energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om Energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Eftersom miljöarbetet är i fokus och miljömålen, om att minska den totalaenergianvändningen i bostäder med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande åtgärder försmåhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara användarvänliga såväl för ?folk ibranschen? som fö småusäare.Problemet med de flesta av dagensenergiberäkningsmodeller och programvaror är att det krävs specialiserade kunskaperinom området byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som småhusägare med mindre byggnadsteknisk kunskap är det ofta dyrt och kanta lång tid att få kostnadseffektiva förslag på energibesparingsåtgärder för sitt småhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsåtgärder för småhus behövs ettlätthanterligt verktyg!En förenklad beräkningsmodell som bygger på statistiska värden har tagits fram.Beräkningsmodellen är tänkt att tillämpas i en programvara som syftar till att underlättaarbetet vid framtagande av kostnads- och Energieffektiva åtgärder för småhus.Beräkningsmodellen är uppbyggd i tre steg. I modellens första steg beräknas, utifrånstatistiska värden och beroende av användarens indata, småhusets energianvändning.Andra steget är ett beräkningssteg som endast är aktivt då brukaren har tillgång till enenergideklaration.

Detta examensarbete har utförts vid högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska högskolan och i samarbete med Ramböll Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera dagens ytterväggskonstruktioner för framtidens Energieffektiva flerbostadshus.  Ytterväggskonstruktionen som är en del i byggnadens klimatskal, har en viktig och betydelsefull funktion för att kunna klara av framtida byggnaders energikrav. För att en väggkonstruktion ska fungera finns det en rad andra påverkande faktorer som måste tas hänsyn till. Därför kommer examensarbetet att fokusera på ytterväggskonstruktioners byggfysikaliska egenskaper såsom lufttäthet, fukt, uppbyggnad och beständighet. För att kunna lösa uppgiften har vi varit i kontakt med åtta olika byggnadsentreprenörer i Stockholmsområdet och utfört studiebesök ute i produktionen. Det finns flera faktorer som styr valet av ytterväggskonstruktion för projektet och på grund av detta finns det en rad olika typer av ytterväggskonstruktioner som används i dagens byggande av flerbostadshus. I vår jämförelse mellan sex olika ytterväggskonstruktioner har vi analyserat byggfysikaliska egenskaper och produktionsmetoder utifrån samma grundparametrar.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på Energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för Energieffektiva bostäder och lokaler.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer Energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar Energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de Energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvändning. För att lyckas med Sveriges mål med att sänka energiintensiteten med 20 % till år 2020 kommer lågenergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts så många lågenergibyggnader jämfört med nybyggda hus som under år 2012. Enligt en rapport hade nästan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lågenergihus i Sverige avvikelser från det projekterade energivärdet jämfört med det verkliga värdet när byggnaden väl hade tagits i drift. Studien har utgått ifrån Peabs byggprojekt i Division Väst där lågenergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivån i byggbranschen genom att kartlägga hur bra Energieffektiva hus klarar de projekterade värdena.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacher´s view onchildrens´s influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacher´s that currently are working with children that are 1 ? 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacher´s that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county Värmland, Sweden.