Idag är samhället väldigt miljöinriktat och allt fler människor uppskattar ett utbud av hållbara resurser för en hållbar utveckling. Många företag tillämpar detta i sitt varumärkesbyggande jämsides med andra strategier och faktorer för att uppnå ett starkare varumärke.Vi har valt att avgränsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrenspräglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumärke. Ett av till att vi valt Telge Energi är på grund av att företaget gått ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget är ytterligare ett att de även säger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar därmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgångspunkt i att få ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande har som mål att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillämpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har fastställt ur studien även försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi även tagit fasta på brister i Energis varumärkesbyggande i relation till vår valda teoretiska referensram, som kan vara hjälp och användning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen är främst baserad på David A.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

I denna uppsats studeras hur föreställningar om anställningsbarhet kommer till uttryck i, och genom, konstituerandet av jobbsökningskompetens. Studien utspelar sig inom en kompetens¬höjande verksamhet, i denna uppsats benämnd som Stödet. Stödet har som uppdrag att bidra med kompetenshöjande insatser inom jobbsökning för människor med försörjningsstöd. Denna praktik har jag valt att relatera till den omfångsrika idén om människors anställningsbarhet. Anställningsbarhet beskrivs ofta som människors förmåga att få och behålla ett jobb.

Idag är det mycket kostsamt att byta ut fjärrvärmerör. Med traditionella metoder innebär det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhället drabbas i form av lång­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istället för att byta ut dem hoppas nätägare kunna genomföra förnyelsearbetet såväl snabbare som billigare samt med minimal åverkan på miljön.Relining är ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrån. Relining har använts vid renovering av avloppsrör under längre tid och sedan ett par decennier även vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte använts för att renovera fjärrvärmerör.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system?.Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumärket Tork i form av bland annat papper, tvål och tillhörande behållare, så kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill säga trycka ett motiv i form av en bild, en färg eller ett mönster på produkterna, på ett sätt som differentierar dem från konkurrenternas produkter och samtidigt stärker varumärket. Syftet med detta examensarbete har därför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett designprojekt för att utvärdera möjligheterna att dekorera dispensrar. Målet har varit att rekommendera dekortekniker som är lämpliga att använda och ta fram designförslag på hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstämma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gått igenom produktutvecklingens olika faser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten. Slutsatser: I de produktutvecklingsprojekt som vi har haft tillfälle att studera gör alla riskanalys.

Arbetet har gått ut på att utveckla en lavintransceiver.En transceiver är en sändare samt mottagare i sammaenhet och är ungefär lika stor som två medelstora mobiltelefoner.Gemensamt för alla lavintransceivers är att desänder ut och kan ta emot en signal på 457 kHz som ärlagstadgad internationell standardfrekvens. Transceiversanvänds vid skidåkning utanför preparerade backar föratt kunna söka efter lavinoffer och bör bäras av var ochen i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppeni en lavin kan de resterande som klarat sig ställa om sinasändare på sökning och spåra offret i tid.Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockademig till att undersöka och utveckla denna utrustning.Efter flera samtal med både vana användare och personersom inte sett en transceiver ifrågasattes hela konceptetoch ny teknik som kan ersätta den gamla söktes.Många intressanta tekniker granskades och förkastadespå grund av att de inte skulle kunna ersätta den befintliga,teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.När ingen teknik var överlägsen den befintliga sågranskades dagens transceivers. Ett antal punkter visadesig vara värda att se över. Ergonomi, gränssnitt och formblev huvudfokus, det vill säga hela konceptet.

Syftet med rapporten är att försöka öka förståelsen till varför möbler bör underhållas och genom att ge tips, avdramatisera, så att man själv om intresse finns, kan och vågar utföra underhåll och/eller att i varje fall kunna se när en restaurerare eller konservator behöver anlitas.Arbetet inleddes genom att information söktes genom litteratur, via internet och genom intervjuer. Detta informationssökande fortskred sedan genom hela arbetet. Efterforskningarna gjordes för att ta reda på vad som rekommenderas vad det gäller möbelvård, så som metoder och produkter och vilken roll lekmannen respektive yrkesmannen har. Vidare testades en del av de rekommenderade metoderna och produkterna. Efter att all information, tester och resultat samlats, kunde det konstateras att det från olika håll finns många tips att tillgå kring ämnet men man bör vara medveten om att de här tipsen om material, verktyg och tekniker inte alltid kan användas på alla möbler. Varje möbel har sin historia att berätta och den är viktig att bevara.

Det finns flera olika tillvägagångssätt för att göra det möjligt att skapa program som kan exekveras på flera olika plattformar. Detta tillvägagångssätt för utveckling mot flera plattformar, kallas plattformsoberoende utveckling. En av teknikerna för plattformsoberoende utveckling, bygger på att de specifika plattformarna har tillgång till en virtuell maskin som programmet kompileras mot. Den virtuella maskinen översätter sedan koden till plattformens specifika maskinkod. Denna teknik används bland annat av plattformsoberoende språk som Java och .NET-familjen.

Vid årsskiftet 2013-2014 lanserade Ocean Robotics International en undervattensfarkost med främsta syfte att filma och samla in data under ytan. För att farkosten ska kunna operera tyngdlöst i vattnet används ett flytmaterial vars utformning uppnår väldigt höga tillverkningskostnader. Därför finns det efterfrågan ifrån företaget att utveckla en farkost bättre anpassad för produktion, för att på så sätt möjliggöra minskade produktionskostnader.  Dessutom har företagets huvudsakliga kunder angett nya krav och önskemål på produkten, som kräver ett nytt utförande på farkosten för att uppnå kravuppfyllelse. Syftet med detta arbete är att göra en vidareutveckling av undervattensfarkosten som uppfyller nya krav och önskemål, samt är produktionsanpassad. Målet är att ta fram produktionsunderlag till den framtagna farkosten.Arbetet följde en generell, etablerad produktutvecklingsmodell av Ulrich och Eppinger (2008), som innefattade upprätthållande av en kravspecifikation, en konceptgeneringsfas med kombinerade strukturerade och fria metoder samt konceptval.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera.

Denna rapport behandlar arbetet kring att ta fram åtgärder för förebyggande underhåll på en kanal för tillverkning av rullar till rullager, vid SKF i Göteborg. Målet har varit att upprätta ett grundläggande underhållsprogram, med fokus främst på operatörsunderhåll, med syftet att få ner antalet oplanerade driftstopp.Upplägget var att först knyta samman den kunskap som fanns samlad på företaget, många av kanalens maskiner var av äldre modell och har funnits i produktionen i många år, varför det visade sig finnas många personer med erfarenhet på dem på olika positioner. Samtal fördes med främst operatörer, tekniker och mekaniker, då det är dessa personer som arbetar närmast och mest med maskinerna, i syfte att isolera de mest frekventa felområdena.Analysen resulterade i en lista med förslag på åtgärder, vilken gicks igenom grundligt med, på maskinerna, kunnig och erfaren  personal.  Detta  ledde till att listan så småningom kom att omfatta till synes relevanta underhållspunkter, med förslag på åtgärd, intervall och utförare. Nästa steg var att gå djupare i komponentnivå på en enstaka maskin, den viktigaste och mest kritiska på kanalen, nämligen själva pressen, med vilken man pressar råmaterial, kallat kuts, till rullar. Vilka efter slipning/polering monteras tillsammans med ytter- och innerring till att bilda ett komplett rullager.Pressen var av modell äldre, från någon gång under 70-talet, en tid då man hade en helt annan underhållsfilosofi,  vilket  för med sig att underlag för förebyggande underhåll är bristfällig i sin natur, eller saknas helt. Analysen utfördes i form av en så kallad RCM-analys, en process där man bryter ner maskinen på komponentnivå och genom en FMEA-kategorisering avgör huruvida komponenten är kritisk på någon av punkterna; tillgänglighet, produktivitet, kvalitet, säkerhet, miljö eller ekonomi.