Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; Studentbostäder i Sollentuna; Bostäder på Årstafältet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de är byggnader för boende. Oberoende på vilket sätt projekten tillkommit eller vem som är beställare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsättningar finns det ofta något eller några arkitektoniskt teman som går att känna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostädernas möjligheter till genomgående siktlinjer och möjlighet till ljusinsläpp från olika riktningar..

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

I takt med att nya och bättre material framkommit har den svenska byggnormen förändrats. Kraven gällande framförallt energianvändning har stärkts och därmed har det skapats ett behov av att förbättra och anpassa äldre byggnader efter dagens gällande krav. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttätt där de främsta är minskad energianvändning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion.

Detta examensarbete syftar till att försöka redogöra för möjligheten att minska energiförbrukningen för bostäder i Sverige. Idag står bostadssektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. En satsning på lågenergihus såsom passivhus kan därför komma att ha stor betydelse för Sveriges strävan mot en hållbar utveckling när det gäller energianvändningen. Det är inte bara miljön som gynnas av energieffektiva satsningar utan även den boendes egen ekonomi. Detta eftersom framtidens energipriser sannolikt kommer att vara kraftigt stigande.

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.

I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.

Inom EU vill man sänka energianvändningen med 20 % till 2020.Växjö kommunhus har gamla och ineffektiva installationer, samt ett dåligt isolerat och otät klimatskal.Denna rapport undersöker vad för slags inverkan byte av installationer, samt byte av klimatskal, har för inverkan på kommunhusets energianvändning. Till detta har energiberäkningsprogrammet VIP-Energy 1.5.5 använts.För att sammanfatta resultatet av arbetet så är det mest effektiva och lönsamma alternativet att byta ut installationerna, samt att kylbehovet ökar då man kraftigt isolerar detta hus..

Uppvärmningen av ett småbostadshus står vanligen för kring hälften av dess energianvändning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per år varav 12,2 MWh går till uppvärmning. Att ge värmesystemet så bra förutsättningar som möjligt bör alltså vara av intresse för varje husägare, kanske främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även ur ett ekologiskt perspektiv.I detta arbete har olika energieffektiviseringsåtgärder studerats som kan implementeras i en tvåplansvillas värmesystem bestående av en värmepump, golvvärme på nedervåningen och olika värmedistributionssystem på övervåningen. Åtgärderna har innefattat både praktiska såsom val av isolering i golvvärmesammanhang och mer teoretiska såsom reglerstrategier. Relevant teori för de ingående systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy.

Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat.

Bostadsbolaget Mitthem AB äger 11 tvåvåningshus med lägenheter på Uppsalavägen i Sundsvall. Spårfilmsmätningar har visat på radonhalter över gränsvärden i flertalet lägenheter, vilket också konstaterats bero på markradon. I dagsläget är lägenheterna utrustade med F-ventilation utan värmeåtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med värmeåtervinning. En sådan åtgärd kan påverka radonhalten genom förändring av dels luftomsättningen och dels undertrycket inomhus.

När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.