Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Detta examensarbete är ett förslag till en förändring på området Historiska museet och Tegnérsplatsen belägna i Lundagård, Lund. Historiska museets intryck som museum är inte det högst värderade bland Lundabor - för många förmedlar byggnaden snarare känslan av en förvaltnings- eller institutionsbyggnad. Miljön anses varken vara inbjudande eller en museimiljö. Den intill liggande Tegnérsplatsen, belägen på museets baksida väcker ännu mindre intresse hos allmänheten. Det är en folktom plats utan sittmöjligheter eller liknande.

Miljö- och klimatfrågor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhället. Höga krav ställs framförallt på fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn är det därför många ägare som valt att certifiera sina byggnader enligt något miljöklassificeringssystem. Frågan är dock om den växande miljötrenden fått genombrott även när det gäller köpcentrum. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrågor.Genom enkät- och intervjusvar från ett antal olika köpcentrum i Stockolmsområdet visar studien att frågan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön är invecklad och inte har ett entydigt svar.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s.

The purpose with this project is to explore and verify three renovating systems for Miljonprogrammet (common expression forbuildings constructed during the years 1965-1975 when over a million houses where built in Sweden) to take measure to thelargely transmission losses of these buildings. Many of the buildings from this period have similar constructions and thereforethe same techniques can be used to renovate several of them. This project only considers the climate scale, although thereare many more factors to concern for to efficient the buildings of Miljonprogrammet.This thesis presents examples of renovations carried out using two of the three renovation systems.The essay presents a reference house of choice on which we apply the three systems and calculate the new U-values,consumption of energy and the investment costs. The new U-values the building is given is matched to the values ofrecommendation for passive houses. Our reference house is a two story apartment building, located in the village ofLammhult, with brick facades at the ends and plaster at the long sides.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.

Den första maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Upplåtelseformen innebär att innehavaren äger sitt boende och äganderätten möjliggör för ägaren att pantsätta, överlåta, hyra ut samt ansöka om lagfart på fastigheten. Boendeformen kräver en samfällighetsförening, där delägarna är medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten.Den svenska lagen uppställer ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ägarlägenheter skall få bildas. För det första krävs att ägarlägenheter bildas i samband med nyproduktion. För att äldre byggnader skall kunna göras om till ägarlägenheter krävs att det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi.Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990.Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden.20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor.Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad.

Bygg- och fastighetssektorn utgör en stor del av samhällets miljöpåverkan och står idag för 40% av den totala energiförbrukningen i Sverige. Denna energiförbrukning måste minska i och med att energin i Sverige till stor del kommer från fossila bränslen, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. I och med detta står bygg- och fastighetssektorn inför stora utmaningar inom en snar framtid. För att komma till rätta med problemet har bygg- och fastighetssektorn tagit steget mot en hållbar utveckling genom införandet av konceptet hållbart byggande.Syftet med denna studie är att undersöka vilka incitament som kan få företag inom bygg- och fastighetssektorn att investera i referensprojekt inom konceptet hållbart byggande. För att uppnå detta utgår studien ifrån två referensprojekt; Skanskas kontorsfastighet Gröna Skrapan och A-hus nya husserie Bright Living.

Byggande i kallt klimat innebär många utmaningar på grund av de hårda påfrestningar byggnader utsätts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten åstadkomma attraktivt och hållbart boende i subarktiskt klimat, med utgångspunkter i Kiruna och Gällivare. Tyréns AB är en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebära en minskning av kostnader och tidsåtgång under både projektering och produktion. Målet med arbetet är att skapa en beräkningsmodell som ska kunna användas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsätts för. Tanken är att ha få bestämda värden och istället ge användaren av modellen möjlighet att använda egna variabler beroende på situation, vilket skulle innebära att modellen kan användas vid flera olika tillfällen. Arbetet har resulterat i en beräkningsmodell i form av en Exceldatafil där beräkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där ? arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet.