Till följd av vÀxthusgasutslÀppen pÄgÄr en klimatförÀndring som successivt vÀrmer upp jorden och pÄverkar klimatet negativt. Energisektorn Àr en av de största kÀllorna till vÀxthusutslÀppen, frÀmst koldioxid genom förbrÀnning av fossila brÀnslen. För att uppnÄ ett hÄllbart energisystem mÄste energifrÄgan integreras i hela samhÀllet, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hÄllbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjÀlp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hÄllbar energiplanering utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkter som beskrivs i teoridelen.

Syftet med undersökningen var att klargöra om en rökgaskondensor Àr en bra investering för Nybro Energi AB. Saxlund Bioenergy AB kontaktades för sammanstÀllning av offert. Med hjÀlp av parametrar frÄn Nybro Energi AB och offerten frÄn Saxlund Bioenergy AB, gjordes berÀkningar för att avgöra om en investering Àr lönsam. Resultatet av undersökningen visade att en investering av sÄdant slag som behandlats i detta arbete var intjÀnad efter mindre Àn sju Är i drift och effekten som Àr möjlig att utvinna uppgÄr till 2,8 MW, förutsatt att panneffekten utgjordes av minst 15 MW.  Slutsatserna var att investeringen inte var betald efter sju Är med underlag av att kostnader som utgjordes av eventuell ombyggnation inte var behandlade i undersökningen, detta innebar dock inte att en investering Àrr olönsam dÄ dessa kostnader uppskattades som smÄ i förhÄllande till den totala besparingen efter att den ekonomiska livslÀngden pÄ 15 Är har löpt ut..

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Detta examensarbete handlar om att mÀta energin hos kundernas elmÀtare och hos elnÀtet pÄ Annebergsslingan. MÀtningen Àr utfört med hjÀlp av Karlstads ElnÀt AB och syftet Àr att se om det finns skillnader mellan eldistributionen frÄn elnÀtet och förbrukningen hos kunderna. MÀttningen sker frÄn 090409 till 090414. Detta Àr för att kunna se om det finns nÄgra skillnader eller inte i form av energiförluster. Energiförluster Àr skillnaden mellan energi vid eldistributions nÀt och summan av kundernas energiförbrukning.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare pÄ mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. För att minska dessa utslÀpp mÄste mÀnniskan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur anvÀndning av energi till uppvÀrmning och varmvatten kan minskas. Detta stÀller stora krav pÄ konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som anvÀnder mindre energi Àr bÄde en tillgÄng för den enskilde individen och för ett miljövÀnligare samhÀlle.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende pÄ funktioner, anvÀndarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jÀmförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata sÄ lÄngt det var möjligt dÀr resultaten för byggnadens specifika energianvÀndning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och Ärlig energianvÀndning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en kÀnslighetsanalys av indata dÀr flera parametrar Àndrades stegvis och resultat för BSE jÀmfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-vÀrden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt Àven programspecifika instÀllningar.Resultat frÄn simulering av Ärlig energianvÀndning visade att IDA ICE och VIP bÄda rÀknade med en total energianvÀndning pÄ ca 129 MWh per Är med jÀmlik fördelning bÄde för tillförd och avgiven energi. IDA ICE berÀknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 Är) Atemp] medan VIP rÀknade med 102,9 [kWh/(m2 Är) Atemp].

I Sverige gÄr de allra flesta hÀstar pÄ bete under sommarhalvÄret. NÀringsinnehÄllet i betet kan vara svÄrt att bedöma. Denna litteraturstudie Àr avsedd för att ge lÀsaren en uppfattning om hur olika hÀstars nÀringsbehov ser ut, hur nÀringsinnehÄllet pÄ naturbete och Äkermarksbete ser ut i Sverige och hur betet tillgodoser hÀstens behov. Studien visar att tÀvlingshÀstar i mycket hÄrt arbete, som trav- och galopphÀstar, samt digivande ston och unghÀstar upp till ett Är behöver beta pÄ Äkermarksbete dÄ det innehÄller mer energi och protein. HobbyhÀstar, hÀstar i lÀtt till medelhÄrt arbete och drÀktiga ston uppfyller sitt energi- och proteinbehov pÄ naturbete, men kan behöva mineraltillskott..