Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Energićtgärd - Sida 30 av 109

Energieffektivisering av flerbostadshus i miljonprogrammet

This thesis has been written with our society?s current energy-situation in mind.Although it only deals with one particular block of buildings, the solutions and suggestions presented herein are quite applicable on other objects of the same type.This thesis is intended to be used as a guideline for energy-preserving projects in general, with an eye to buildings erected during the Swedish ?million-programme? in the sixties and seventies.The paper starts with the acquiring of all necessary blueprints and technical specifications. It then moves on to a thorough description of the buildings in question, and their heating- and ventilation-systems.Followed by this the reader is guided through the successive stages of energy-perseverance measures that are available, and possible. Reasoning around the economic factors concerning all measures is also held.The paper ends with conclusion, and a discussion concerning the delicate issue of the higher return-temperatures possibly reaching the district-heating plant..

Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

MÄlgruppsanpassad sopsorteringsinformation till nysvenska hyresgÀster i Eskilstuna

In this thesis I have investigated four housing corporation?s information about garbage disposal for their tenants (primarily immigrants who just arrived to Sweden).   Interviews with renters, employees of the housing corporations and employees of Eskilstuna Energi och Miljö indicates that the garbage information need to be improved to be better adapted to the target group.    To solve this information problem I decided to create an information chart, consisting of illustrations and legible text which informs the renters of how and, above all why it is important to recycle.   The aim of the project is also to increase the renters? commitment and motivation in recycling and also; make the housing corporations, other organizations and authorities aware of how important it is to adapt information to different kind of groups. The aim in Information Design is always to work from the needs of the recipients..

Fönsterglas : vilka, var och varför?

PÄ dagens fönsterglasmarknad har produkter med samma funktioner och utseende fÄtt olika namn. Detta Àr förvirrande och gör det svÄrt för en person som ska bestÀlla fönsterglas att jÀmföra olika tillverkares produkter med varandra. Rapporten Àr tÀnkt som en översikt pÄ de olika fönsterglasen som finns pÄ marknaden idag och Àven pÄ sÄdant som kan bli aktuellt i framtiden. Den berör ocksÄ sÄdant som kan vara av vÀrde att veta vid anvÀndning av fönsterglas. MÄlgruppen Àr alla som kan tÀnkas ha intresse i Àmnet - alltifrÄn hobbybyggaren till fackmÀn i byggbranschen.

LCC pÄ ventilationssystemet pÄ en skola : en undersökning huruvida VAV eller CAV Àr mest ekonomiskt i lÀngden

Vid projektering idag stÀlls konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan Àven flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören mÄste ta hÀnsyn till Àr investeringskostnaden, men Àven potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt att veta hur energianvÀndningen pÄverkas av de olika systemvalen varför det Àr svÄrt att vÀlja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvÀrdeskostnaden pÄ en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning pÄ temperatur och CO2. Huvudanledningen till det Àr att skolor bestÄr av en mÀngd olika klassrum och lokaler som inte alltid anvÀnds under skoltiden, risken finns alltsÄ att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

"Icke rum"

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lÀgenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det Àr som Àr viktigt för ett hem och vÄr totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö.Genom att studera rum och deras funktioner utifrÄn olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö.OmrÄden som berörs och flÀtas samman i mitt examensarbete Àr: bÀttre förutsÀttning att odla grönska, ökad Ätervinning, reducerad vÀrmeförbrukning, alternativ till uppvÀrmning, miljövÀnlig energi samt psykologiska mervÀrden i lÀgenhetens plan som krÀver problemlösning och upptÀckarglÀdje. Den gemensamma nÀmnaren Àr, vÄr totala miljö..

Vindkraftens generationsskifte i Halland

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och Ärsproduktionen ökade till 6,1 TWh Är 2011, vilket Àr en ökning med 74 % jÀmfört med 2010.De nya vindkraftverken som sÀtts upp idag Àr oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare Àr omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det mÄnga vindkraftverk som har varit i drift under en lÀngre tid, och det Àr flera som passerat sin tekniska livslÀngd pÄ 20 Är.

Byggnadsintegrerade solceller : - Verkningsgrad och temperatur

Det svenska byggnadsbestÄndet Àr i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som Àr gjorda under det sÄ kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under 1960-talet och början pÄ 1970-talet. Gimmel Fastigheter Àr ett fastighetsbolag som Àger 24 stycken lamellhus pÄ Granbergshöjden i BollnÀs. Dessa byggnader Àr uppförda under denna period och Àr dÄligt vÀrmeisolerade samt har fuktlÀckage frÄn takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrÄn detta att byta takkonstruktion frÄn de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tillÀggsisolera vindsbjÀlklaget.

FlodpÀrlmusslans (Margaritifera margaritifera) pÄverkan pÄ öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster

Öringens gĂ€lar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan ocksĂ„ som ett fastsĂ€ttningsstĂ€lle för flodpĂ€rlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och nĂ€r de slĂ€pps ifrĂ„n modermusslan mĂ„ste de hitta sin vĂ€rd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring sĂ„ fĂ€ster de sig pĂ„ fiskens gĂ€lar dĂ€r de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan dĂ€r i ca 3-10 mĂ„nader frĂ€mst beroende pĂ„ temperaturen. Eftersom mussellarven Ă€r en parasit tar den sin nĂ€ring och energi ifrĂ„n vĂ€rdfisken.I denna studie undersöktes skillnader mellan lĂ„ginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig Ă„t nĂ€r det gĂ€ller rörlighet och antal fĂ„ngade byten.

Konsekvenser av NORFOR-systemet vid berÀkning av foderstater för mjölkkor :

För berÀkning av foderstater till mjölkkor anvÀnds idag det sÄ kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersÀttas av ett nordiskt fodervÀrderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen Àr till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje fodermedel ett konstant energi- och proteinvÀrde men i NorFor-systemet varierar detta efter foderstatens storlek och sammansÀttning. NorFor tar hÀnsyn till fler kemiska fraktioner i fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

Solceller i Kv. Frodeparken : Framtidens energifasad

Denna rapport bygger pÄ den kommande solcellsfasaden pÄ kvarteret Frodeparken i centrala Uppsala. Projektet genomförs genom ett partneringavtal mellan Skanska Sverige AB och Uppsalahem. Syftet med detta examensarbete var att skapa en underhÄllsplan samt en investeringskalkyl för projektet. En teknisk bakgrund för solcellsanlÀggningar har sammanstÀllts för att förstÄ hur systemet fungerar. UnderhÄllsplanen grundas pÄ fakta frÄn solcellsleverantören och uppgifter frÄn referensobjekt. Det har visat sig att solcellsanlÀggningar krÀver vÀldigt lite underhÄll. För att fÄ en bred syn pÄ investeringen har ett antal simuleringar pÄ investeringskalkylen genomförts.

Analys av seismisk aktivitet vid malmkroppen Fabian

I Malmberget har LKAB ett 20-tal malmkroppar dÀr gruvbrytning bedrivs ellerhar bedrivits. Med tiden gÄr brytningen mot allt större djup och risken förbergmekaniska problem kan tÀnkas öka pga ökade spÀnningar. NÀrbergmassans hÄllfasthet överskrids frigörs potentiell eller lagrad energi i formav seismisk energi och benÀmns seismisk hÀndelse. Gruvbrytningen pÄverkarett allt större omrÄde runt malmkroppen och de sekundÀra spÀnningarna kanpÄverka normalspÀnningen över befintliga strukturer och sÄledes Àven utlösaglidningar som frigör seismisk energi pga av minskad skjuvhÄllfasthet.De seismiska hÀndelserna delas pÄ sÄ sÀtt in i tvÄ olika huvudtyper, delstryckspÀnningsinducerade hÀndelser och dels strukturrelaterade hÀndelser. DenförstnÀmnda kategorin omfattar olika typer av smÀllberg medan den andrakategorin omfattar olika typer av skjuvbrott.För att övervaka de seismiska hÀndelserna i en bergmassa anvÀnds samma typav instrumentering som anvÀnds för övervakning av jordbÀvningar.

Utvecklingspotential i gamla vattenkraftsstationer : Fallstudie av LÄnggölsmÄla vattenkraftsstation

FrĂ„n och med 1:a januari 2015 börjar den nya F-gasförordningen, EU/517/2014, att gĂ€lla. Detta innebĂ€r att lĂ€cksökningsintervall kommer att Ă€ndras och att gamla köldmedium fasas ut och ersĂ€tts av nya. Syftet med arbetet var att ta reda pĂ„ hur kylbranschen drabbas av den nya F-gasförordningen. För detta intervjuades tre representanter inom kylbranschen för att fĂ„ deras syn pĂ„ situationen. Ämnen som berördes var: Hur klara kylbranschen en eventuell ökad arbetsbörda, har entreprenörerna kunskapen som behövs inför framtiden, blir det ökade kostnader samt vilka de framtida köldmedierna kan tĂ€nkas bli? Sammanfattningsvis tror kylbranschen att de, efter utbildning, Ă€r vĂ€l förberedda och att det inte blir nĂ„gon omfattande arbetsökning och att eventuella kostnadsökningar kommer frĂ€mst hamna pĂ„ brukaren. .

Energianalys och ÄtgÀrdsförslag för effektivisering av
vattendistribution: en studie av högzonen Årsta ? KĂ€rrtorp ?
SkarpnÀck

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ Stockholm Vatten som producerar och levererar dricksvatten till drygt 1 miljon personer i Stockholm med omnejd. I likhet med andra bolag inom vattenbranschen har Stockholm Vatten stora energikostnader vid distributionen av rent vatten samt vid omhĂ€ndertagandet av avloppsvatten. År 2003 var denna kostnad ca 55 miljoner kronor och dĂ€rmed en betydande del av bolagets totala utgifter. Större delen av energiförbrukningen uppstĂ„r vid vatten- och avloppsverken dĂ„ vattnet ska tryckas ut i nĂ€tet men stora mĂ€ngder energi förbrukas Ă€ven i sjĂ€lva ledningsnĂ€tet. Syftet med detta arbete har dĂ€rför varit att undersöka hur och varför energianvĂ€ndningen ser ut som den gör i en zon i södra delen av Stockholm.

TidtabellslÀggning för extrainsatta godstÄg : En approximationsalgoritm pÄ rÀls

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellslÀggning av extratÄg lÀngs redan trafikerat enkel- eller dubbelspÄr. FörutsÀttningarna Àr att befintlig tidtabell inte skall behöva lÀggas om och att extratÄget (om möjligt) inte skall behöva stanna lÀngs vÀgen för bÀsta möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tÄg. Denbaseras pÄ att mellanrummet mellan ett par befintliga tÄg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tÄg kanlÀggas.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->