Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befälhavaren kan använda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen är utvecklad med stöd av de lärdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen används idag som stöd i de pågående insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det kan spåras lärdomar redan från 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock är olikheterna de som är mest tydliga. Många av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade när doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tänkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

Swedish doctrines emphasises the use of maneuver warfare in combat. Therefore we need tounderstand how a modern state can transform maneuver theories in doctrine into combat practice.United States Marine Corps, a joint armed force in itself, has participated in both Desert Stormand Iraqi Freedom and has since the 1980?s used a maneuver warfare concept. The aim of thisessay is to describe and explain to what degree USMC has conducted maneuver warfare in theIraq wars 1991 and 2003 according to maneuver theory, in the light of how maneuver warfareis thought to be conducted in accordance with then present warfighting doctrines. Theconclusions are that USMC has followed their doctrines in part; the Desert Storm warfaredeviated more from doctrine than the Iraqi Freedom warfare regarding maneuver warfare.

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet..

Den tredje och fjärde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels på grund av ett bristande doktrinärt agerande resulterade det i en 14 timmar lång strid om att överhuvudtaget överleva och många skadades eller omkom. Inte långt därefter lämnade FN och USA Somalia och insatsen sågs som ett militärt misslyckande. Insatsen i Somalia har påverkat amerikanarnas syn på utrikespolitik och den visar tydliga exempel på den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig.Uppsatsen är en teoriprövande fallstudie där David Kilcullens teorier om upprorsbekämpning prövas på Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utsträckning Task Force Rangers medel och metoder överensstämmer med vad Kilcullen förespråkar.Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstämmer men överlag är väldigt få.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst.

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

An Android-application that is intended to be used during airsoftgames (a gamesimilar to paintball) has been developed. In this application, which is called TactiX,players can join different teams and see their team members on a map. Through theapplication players can interact with one another in a variety of ways. They can send text messages, give orders and send drawings to each other. Players can also make observations of enemy players on the map.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

AbstractThis literal review intended to assess and shed light upon if west-centric feminism justifiesthe neoliberal globalization that reproduces the reproduction of inequality in the world.The result indicated that sex is not sufficient to categorize a universal group of women andthat other aspects of social structures such as class, caste, ethnicity, race, religion and ageshould be included in transnational feminism, and that this discourse needs to becharacterized by contextual understanding of culture and power. Neoliberalism has createdspace for personal freedom and choice, but all do not possess the same conditions to utilisetools to attain positive progress in regard to these choices. Furthermore, this study hasrevealed that feminism is subordinate to the globalization of neoliberalism and that thepost-feminist trend could be perceived as being discrepant with a progressive transnationalfeminist movement..

I denna studie så kommer jag att analysera MMORPG-spelet World of Warcraft genom att utföra en analys i hopp om att isolera spelmekanismer och element som kan anses vara välfungerande och väldesignade. Jag kommer dessutom att bryta ner World of Warcraft till dess kärnkomponenter med hjälp av Interaction Centric Framework modellen som ett komplement till denna studie. Resultaten visar att World of Warcraft använder sig av många slags egenskaper och designval som skiljer sig själv från andra spel, som att dra ner på story element och att destillera spelets kärna till en väldigt grundlig ?morot-och-piska? formel som låter spelaren kunna spela oavbrutet utan att känna något skäl att sluta spela. .

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..