Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frĂ„gestĂ€llningar: ÖverensstĂ€mmerskolans mĂ„l i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföretrĂ€dare sĂ„som Vygotskij. Bourdieus kapital/fĂ€lt begrepp anvĂ€nder vi för att kunna belysa sede olika fĂ€lten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vĂ„r studie har varitatt sĂ€tta oss in i och förstĂ„ skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har pĂ„ utbildad arbetskraft.Med utgĂ„ngs punkt i frĂ„gestĂ€llningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mĂ„l visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en anstrĂ€ngd situation dĂ€r alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Denna studie söker förstÄelse för hur professionen i sig kan verka för sÄvÀl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig pÄverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med lÀkare dÄ sjuksköterskornas arbetssituation till stor del Àr beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger pÄ kvalitativa data som jÀmförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den stÀllning som de olika professionerna besitter frÀmst sÀtter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet dÄ dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bÀttre helhetsbild av patienten..

Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillvÀxt i svenska lÀn. Sambandet vi anvÀnder oss av Àr den inom nationalekonomin vÀlkÀnda Okun?s lag. Denna lag kommer vi att applicera pÄ Sveriges 21 lÀn mellan Ären 1986 till 2003. Vi förvÀntar oss att sambandet kommer att variera mellan lÀnen.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns nÄgon skillnad i upplevd psykisk hÀlsa hos elitfotbollsspelare och en jÀmförelsepopulation bestÄende av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd frÄn förÀldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns nÄgot samband mellan variablerna psykisk hÀlsa, socialt stöd och positiv sinnesstÀmning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (Älder 16-20) dÀr 122 var fotbollsspelare ifrÄn fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jÀmförelsepopulation. Instrumentet som anvÀnde var ett frÄgeformulÀr utvecklat av svenska folkhÀlsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gÀller upplevd psykisk hÀlsa dÀr elitidrottarna upplevde psykisk hÀlsa Àn jÀmförelsepopulationen. Resultatet visade Àven att elitidrottarna upplever mer socialt stöd frÄn förÀldrar Àn jÀmförelsepopulationen.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hÀlsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer sÄsom individens utbildningsnivÄ, socioekonomiska status, hÀlsorelaterade beteende och sociala nÀtverk. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivÄ. Metoden som anvÀnds Àr en binÀr logistisk regressionsanalys av data frÄn LevnadsnivÄundersökning Är 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hÀlsa. Resultaten visar Àven att övriga faktorer visar sig ha en direkt pÄverkan pÄ hÀlsan.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Denna studie baseras pÄ en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan Àr stÀndigt aktuell och nÄgot som engagerar de flesta. Syftet med denna studie Àr att söka förstÄelse för Äsikterna hos ett antal lÀrare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella pÄverkan pÄ dem i deras arbete. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie bestÄende av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lÀrare frÄn bÄde fristÄende och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrÄn frÄgestÀllningen dÀr vi besvarat frÄgorna i ordning.

50 procent av alla polisanmÀlda vÄldsbrott alkoholpÄverkan. Orsaker till detta samband kan vara att nÀr ungdomar Àr pÄverkade av alkohol förÀndras deras förstÄende och missförstÄnd uppkommer ofta. Detta kan leda till vÄldsituationer. Forskning visar pÄ att ungefÀr hÀlften av alla vÄldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 Är och att flertalet av brotten Àr under alkoholpÄverkan. I vÄr studie undersöks samband mellan alkoholpÄverkan och vÄld eller vÄldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 Är.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att studera och kartlÀgga i vilken utstrÀckning anvÀndandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrÄnvaron, skiljer sig mellan stora och smÄ företag.Metod: Vi har i denna studie tillÀmpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfrÄga och syfte. Detta sker med hjÀlp av en explorativ studie, baserad pÄ 60 slumpmÀssigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrÄn befintliga teorier skapat hypoteser som testats pÄ verkligheten och vi följer dÀrför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanstÀllts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrÄn vÄr studie konstatera att anvÀndandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och smÄ företag i tre av fyra avseenden, nÀmligen anvÀndandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och anvÀndandet av förebyggande ÄtgÀrder. Detta trots att sjukfrÄnvaron inte skiljer sig Ät mellan stora och smÄ företag..

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan nÀrliggande lÀnder kan pÄverka företags utlÀndska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de sprÄkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska lÀnderna och hur dessa pÄverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i sprÄk och kultur mellan de nordiska lÀnderna. Skillnader avseende kultur har pÄvisats vilka pÄverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna frÀmst inom beslutsfattande. SprÄk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och pÄverkar samarbetet i Norden.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.