Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På dEn skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i En skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett värdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi ställt 3 forskningsfrågor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans värdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt? Och sista frågan vi ställde oss var. Vilket arbetssätt använder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett värdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är En skola för allautifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer somtolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiskaoch det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommunsgymnasieskolor inte är En skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deåtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan..

Arbetet är en undersökning om hur och varför skola och näringsliv samverkar när det gäller arbetsplatsförlagd utbildning på HP-programmet..

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla..

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Om samverkan mellan förskola och skola.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Interkulturalism och dagens skola.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1.