Skolans och förskolans läroplan har tydligt fokus på att utveckla barns språk. Forskning säger att högläsning spelar en viktig roll i barns talspråksutveckling. Därför bör högläsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vårt arbete är att jämföra hur det akti-va arbetet med högläsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga år. Vårt arbete syftar också till att ta reda på om pedagogerna i förskolan och skolan anser att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.

Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare, studie- och yrkesvägledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet på alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever på samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att många IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lärare, studie- och yrkesvägledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.