Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.