Over the past ten years, the pupils' performance and grades has fallen and the number of competent to high school has decreased gradually. The Swedish school has been criticized and the role of the teachers has been questioned, among other by the media. In autumn 2007 Johannesskolan, one of Sweden's tenth worst schools replaced the ordinary teachers of Class 9A against eight of the country's "main" educators with the goal of the class to become one of Sweden's third major. The teachers have the autumn term in which to achieve the goal and the outcome will be measured by national tests in core subjects Swedish, English and Mathematics. The aim of this paper is to examine the role of the teacher's leadership in relation to the pupils' social and intellectual development, and identify common leadership of these eight educators.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Ett centralt processteg för sågverk är att sönderdela stockar med olika sågmönster. Vid sönderdelning uppstår ett visst råvaruspill, men genom att använda rätt sågmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras därför timmer i ett antal timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. Råvarustyrning innebär att välja vilka mönster varje klass ska sågas med, hur stor andel av varje klass som ska sågas med dessa mönster samt att bestämma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera råvarustyrningen med avseende på de framställda produkternas försäljningsvärde. Problemet delas upp i två nivåer där linjärprogrammering kan användas i den ena nivån med syfte att, givet en uppsättning klasser, optimera valen av sågmönster.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Abstrakt Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans år fyra, vilken typ av skönlitteratur lärarna föredrar i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar/svårigheter de ser med användandet av skönlitteratur i utbildningshänseende. Metoden jag valt för insamling av data är enkätfrågor. Jag har delat ut enkäter till åtta lärare som är verksamma i grundskolans år fyra, på två olika skolor i en kommun. De insamlade resultaten visar att lärarna i hög grad använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen upplever skönlitteraturen som en fantastisk källa till upplevelser, kunskap och inspiration.

Syfte: Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, förhåller sig till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen samt vilka metoder lärarna använder sig av för att få med sig eleverna.Vi har i föreliggande studie särskilt inriktat oss för följande frågeställningar: Hur förhåller man sig som lärare i idrott och hälsa till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen och uppfattar man dem som ett problem?Hur motiverar läraren dem att delta och vilket innehåll och arbetssätt använder man sig av?Hur har läraren i idrott och hälsa förändrat sin uppfattning kring dessa elever över tid?Metod: I föreliggande studie har undersökningsmetoderna varit av både en kvantitativ och kvalitativt inriktad ansats där datainsamling och analys syftar till att öka förståelsen för de fenomen som studeras. Både det kvalitativa som kvantitativa tillvägagångssättet lämpar sig för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudfokus ligger emellertid på den kvalitativa undersökningen, dvs intervjuerna. Enkäterna ger en bild av hur det ser ut på de utvalda skolorna men det är genom intervjuerna som vi verkligen får fram idrottslärarnas tankar, uppfattningar och åsikter.Resultat: Lärarna i studien anser sig ha ett flexibelt förhållningssätt till elever som inte deltar i den ordinarie undervisningen.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrarnas förhållningssätt till barnkläder. För att få svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens intervjuer och deltagande observation. Intervjuerna har gjorts med fyra föräldrar och observationerna gjordes under två dagar på en förskola. Frågorna som ska besvaras är hur föräldrarna förhåller sig till dagens barnmode och hur de förhåller sig till kläder som identitet. Analysen av det empiriska materialet är gjord av olika begrepp såsom mode och identitet.

The invisible entrepreneurship is a study of owners of businesses with foreign heritage. It describes the unexplored relationship between ethnicity and class within this group of entrepreneurs.The result of the study is a model which I have found to be suitable to use when depicting the relationship between the ethnic profile and class. The model indicates that the importance of ethnicity decreases as both the owner of, and the business reach a more prominent class. The method of collecting data has been interviews with owners of businesses and Grounded theory has been used to analyse this data. Theories on ethnicity, owners of businesses with foreign heritage, and class in relation to ethnicity have been discussed on the basis of social constructivism.

Syfet och frågeställningen med detta arbete är att ta reda på vad det är som gör barn stressade, vad eleverna gör när de vill varva ner samt vad de själva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag använder mig av är enkätundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens två pedagoger skedde även för att få deras synvinkel på stress. Jag har även belyst vad stress är, hur den yttrar sig på människor samt barn och stress.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.

Att arbeta läs- och skrivinlärning kan se ut på många olika sätt. Syftet med detta arbete är därför att ge fördjupad kunskap kring olika läs- och skrivinlärningsmetoder och hur läs- och skrivundervisning tillämpas i praktiken. För att få svar på mina problemformuleringar, har jag utgått från litteratur för att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som finns och vad de går ut på. För att kunna veta hur verksamma lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i praktiken, har jag valt att intervjua sex verksamma lärare som alla undervisar i årskurs ett.  Jag har även intervjuat två elever från varje lärares klass. Efter att gjort denna studie har jag kommit fram till att alla skolor i undersökningen använder sig av ett varierat arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning.