Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Detta Àr en fallstudie som handlar om arbetet med en sÄngelev som pÄstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sÄngförmÄga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien Àr att undersöka tankegÄngarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som anvÀndes. Studien belyser ocksÄ de processer eleven och lÀraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger pÄ lÀrarens anteckningar frÄn 30 lektionstillfÀllen, utspridda pÄ ca tvÄ Är, samt lÀrarens och elevens reflektioner efterÄt.Resultatet visar nÄgra av de processer som bildades under arbetets gÄng, samt att eleven kunde klara av mer Àn hon trott var möjligt genom att utveckla rÀtt instÀllning och ha tillgÄng till bra verktyg..

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förÀndringar. Att drabbas av kroppsliga förÀndringar pÄverkar det dagliga livet och tillgÄngen till vÀrlden. Syftet med denna studie var att belysa hur mÀnniskor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förÀndringarna som uppstÄr under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehÄllsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att mÀnniskor kan uppleva mÄnga olika kÀnslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor Àr den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvÄrdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrÄn syftet.

Alla mÀnniskor kan drabbas av hjÀrtstopp och varje Är intrÀffar ungefÀr 15 000 hjÀrtstopp i Sverige. Att drabbas av hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvÄrdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvÀrld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjÀrtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Övervikt och fetma beror till stor del pĂ„ Ă€ndrade levnadsvanor och Ă€r ett problem att ta pĂ„ största allvar eftersom fetma kan leda till allvarliga följdsjukdomar och sĂ€nkt livskvalitet. Preventiva Ă„tgĂ€rder Ă€r nödvĂ€ndiga för att hindra den fortsatta fetmaepidemin och hĂ€r kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion som stödjare och rĂ„dgivare för obesa personer. Syftet Ă€r att beskriva vuxna obesa personers upplevelser och hantering av viktnedgĂ„ng. Metoden som anvĂ€nts Ă€r litteraturbaserade studier av Ă„tta kvalitativa artiklar. De obesa personernas upplevelser framkommer i tre teman. Upplevelser innan viktnedgĂ„ng beskriver olika stadier som obesa personer genomgĂ„r innan de beslutar sig för viktnedgĂ„ng samt beskriver Ă€ven upplevelser av fördömande attityder.

Syftet med föreliggande studie Àr att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har pÄ ett visst företag beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer dÀr urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervÀgande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd pÄ det aktuella företaget dÀr sociala relationer och ett gott bemötande Àr viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar Àven pÄ skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende pÄ vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjÀlp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden av cancerpatienter har ökat och fortsÀtter att öka. För att palliativ hemsjukvÄrd ska fungera krÀvs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vÄrden. Ser inte vÄrdpersonalen deras problem sÄ finns det risk att för stor börda lÀggs pÄ de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av Ätta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av lÄngvarig smÀrta. SmÀrtan rÀknas som lÄngvarig nÀr den pÄgÄtt i minst tre mÄnader. LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse som inte gÄr att mÀta tillförlitligt. Det kan vara svÄrt för omgivningen att bemöta och förstÄ mÀnniskor med lÄngvarig smÀrta, dÄ kliniska tecken pÄ smÀrta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀnniskors upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta, sett ur ett livsvÀrldsperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..