Den hÀr uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens vÀsterlÀndska samhÀlle. Via tvÄ uttryck - klÀder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvÀrlden. Mitt syfte Àr att undersöka hur stil och smak (i klÀder och kulturkonsumtion) utgör meningsbÀrande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör tvÄ viktiga element, eftersom det Àr genom dessa begrepp som individen avgrÀnsar och definierar bÄde sig sjÀlv och andra. I den avslutande diskussionen utgÄr jag vidare frÄn Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt pÄ identitet och dagens omvÀlvande samhÀllsförhÄllanden.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har Àven tittat nÀrmare pÄ relationen till den egna organisationen samt relationen till andra yrkesgrupper.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur ser LSS-/funktionshinderhandlÀggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att deras grÀnser och ansvarsomrÄden Àr tydligt definierade gentemot andra yrkesgrupper?I hur stor utstrÀckning anser LSS-/funktionshinderhandlÀggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkÀt riktad till alla LSS-/funktionshinderhandlÀggare i Göteborg. Vi har i vÄr analys av materialet anvÀnt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen Àr till stor del kvantitativ i sitt upplÀgg men har kvalitativa inslag i analysen.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

Katter fÄr toxiska effekter av vissa lÀkemedel vid avsevÀrt lÀgre doser Àn andra djur. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad det beror pÄ. Paracetamol, acetylsalicylsyra och permetrin Àr tre substanser som ger Àr eller ger upphov till enkla plana fenoler, och som Àr kÀnda för att orsaka problem hos katt. LÀkemedel behöver metaboliseras för att kunna utsöndras ur kroppen, och det Àr hÀr katter skiljer sig frÄn de andra djuren. Alla djur i Felidae-familjen har begrÀnsad förmÄga att glukuronsyrakonjugera lÀkemedel och andra xenobiotika, framför allt fenoler. Detta beror pÄ att de har lÀgre nivÄer av eller helt saknar en grupp av UGT-transferaser.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur standardvÄrdplaner, kan vara ett instrument som förbÀttrar omvÄrdnadskvalitén för patienter och nÀrstÄende i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar frÄn andra referenser ingÄr ocksÄ i studien. Totalt har 17 artiklar anvÀnts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvÄrdplan förbÀttrades följande omrÄden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvÄrdnadens standard och evidens. Fokus lades pÄ att prioritera viktiga omvÄrdnadsÄtgÀrder och det visar sig att standardvÄrdplanen Integrated Care Pathway (ICP) Àr ett anvÀndbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbÀttringar i palliativvÄrd.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur synen pÄ barnen förÀndrades under andra vÀrldskriget samhÀllsomdaning. Syftet Àr ocksÄ att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra vÀrldskriget vÄllade Sverige. Materialet ska sedan kunna anvÀndas till att bredda historieundervisningen pÄ omrÄdet: andra vÀrldskriget. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra vÀrldskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frÄgan. Studien Àr uppdelad i fyra delar dÀr första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsÀtt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Denna studie jÀmför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan Är 2010. Syftet Àr att förstÄ hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens stÀllning som offer.221 artiklar ligger till grund för mÀtning av utrymme och placering, varpÄ 72 artiklar analyserades mer ingÄende med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande mÀnniskor, de Skyldiga och RÀddaren.UtifrÄn teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angÄende utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen pÄ Vi som en vÀsterlÀndsk norm och De Andra fick stÄ som teoretisk grund för hur journalister skapar medkÀnsla hos lÀsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det pÄ grund av att medier prioriterar plötsliga hÀndelser framför lÄngsamma och att Haiti utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv hade en högre nationell status som offer Àn Pakistan.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

Ett flerÄrigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingÄr ett kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det bestÄr av tvÄ delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som pÄverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sÀtt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiÀr kontext.

Facebook Àr ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner anvÀndare spridda över hela vÀrlden.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt anvÀndande av Facebook - och relatera det till tvÄ skilda tÀnkare med mycket olika mÀnniskosyn, förstÄ vÄrt identitetsskapande och vÄr syn pÄ oss sjÀlva pÄ tvÄ skilda sÀtt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkÀnnandebegrepp och Nietzsches idé om vÄr vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjÀlp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? pÄ vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.