Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt.Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa?Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling.Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Föreliggande rapport är avsedd som ett examensarbete i elektroteknik (20p).Syftet med arbetet är att skapa en applikation för att finna störningar pålågspänningsnätet upp till 95kHz. Bakgrunden till arbetet kommer frånenergibolagen som vill kunna skicka datainformation direkt pålågspänningsnätet, detta vill de kunna göra med hastigheter mellan 2k ? 5kHz. Beroende på med vilken hastighet man vill skicka information kan störningar mellan givna frekvenser hindra datatransmissionen, därför är detviktigt att hitta vid vilka frekvenser störningarna uppstår så att lämpligaåtgärder kan vidtas.Grundläggande delar i applikationen är ett oscilloskop för mätning, dator medGPIB- kort för upptagning av data och LabView programvara för hantering avdata. För frekvensanalys kommer Fast Fourier Transform, FFT, att användas,varvid en grundläggande beskrivning kommer att medfölja..

Syfte: Det är viktigt att hörselskadade elever får rätt förutsättningar när de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, där hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nå kunskapsmålen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever på skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet.

I dagens samhälle är det ofta viktigt att kunna använda datorer och internet för att göra olika vardagssysslor såsom hålla kontakten med släkt och vänner, kontakta myndigheter, utföra bankärenden och boka resor. Fortfarande finns det dock många som saknar kunskaperna att använda en dator, en grupp som är överrepresenterade bland dessa är pensionärerna.Det finns många olika operativsystem och vissa lämpar sig antagligen bättre än andra om man är över 65 år och saknar tidigare datorkunskaper. I denna rapport undersöks huruvida det klassiska skrivbordsgränssnittet i Windows är bättre eller sämre än det nya gränssnittet Modern UI som återfinns i Windows 8 och Windows RT. I studien ingick fem par pensionärer i åldrarna 71-87 som utvärderades med hjälp av samupptäckarmetoden.Resultatet av studien visar att inget av de två undersökta systemen är optimalt för denna kategori av användare men att många av de nyheter som introducerades i Modern UI såsom levande paneler underlättade testpersonernas interaktion med datorn..

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.