En militärt starkare makt har ofta överraskande svårt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes såväl som internationella. Övermakten uppvisar inte sällan en oförmåga att anpassa sig till nya omständigheter, medan den svagare aktören tvingas förändra sig. Vad beror detta på?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmåga, eller oförmåga, att hantera en militärt underlägsen moståndare.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur unga människor ser på framtiden med familjebildning i fokus samt vilka attityder och uppfattningar som finns kring det. Unga människor idag ställs inför en massa olika val. En naturlig del av att bli vuxen är familjebildning och därför var det intressant att undersöka hur de unga människorna ställer sig till detta. De som ingick i undersökningen var studenter vid Luleå tekniska universitet och i åldrarna 20 till 30 år. Anledningen till att jag valt dem är att dessa studenter representerar en typ av unga människor som är i liknande faser i sina liv.

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vården förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition på vad en familj är. Vårt syfte blev därför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvårdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvården. Inriktningen mot barnsjukvård gjordes då vi uppfattat familjen som central där. För att uppnå vårt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

Studien jämför tv-serierna Girls och Entourage utifrån homosocialitet och samkönad vänskap, det vill säga bromance och womance som det i studien refereras till. Syftet var att undersöka om framställningen av homosocialitet och homosociala band såg olika ut, samt om detta stämde överens med tidigare studier och generella uppfattningar av homosocialitet i såväl mellanmänskliga relationer som i populärkulturen. Homosocialitet beskrivs som prefererade och uppskattade vänskapsrelationer mellan personer av samma kön. Homosocialitet och homosociala normer ligger därför till grund för könssegregering och exkluderandet av kvinnor genom att män tenderar att intressera sig för, välja och bekräfta andra män. Ju starkare homosociala band mellan män desto starkare är deras traditionella genusordning, tvärtom är kvinnans traditionella genusordning starkare om hennes homosociala band är svaga.

Antalet barn som växer upp i en familj som avviker från kärnfamiljen ökar.Syftet med det här arbetet är att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, själva berättar om hur de blir till och vad en familj är.Även forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgår från barnens perspektiv. Barns röster hörs också generellt sällan i media.Detta arbete består dels av ett radioreportage, med namnet ?Så blev vi en familj?, där barn i olika familjekonstellationer berättar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget är vana vid att berätta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination går till, de använder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i ämnet. Forskningen visar att barn i andra familjer än kärnfamiljen tidigt lär sig att berätta om sin familj, sitt ursprung och hur de själva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som är gjord inför arbetet med reportaget.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Barnhälsovården anses vara en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag och många föräldrar vänder sig till barnavårdcentralen (BVC) för att få råd, stöd och vägledning. Idag står barnhälsovården inför delvis nya uppgifter, åligganden har förskjutits från traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet på barnavårdscentralen innehåller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska är en av uppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap.Syftet med studien är att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors föreställningar om begreppet familj och då med fokus på föreställningar om föräldraskap och kön samt föreställningar om vad sjuksköterskorna anser är det som konstituerar en välfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialkonstruktivism och uppsatsen är skriven med förståelsen att såväl familj, föräldraskap och kön är socialt konstruerade. Föreställningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om föräldraskap och kön handlar om föreställningar om ett naturligt föräldraskap förankrat och format utifrån kön.