Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet ?Employer branding?, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet ?Employer branding? är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien.

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media.The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result.Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct.

Corporate Social Responsibility (CSR) has recently become increasingly important for companies to integrate into their ongoing work. CSR is about social, environmental- and financial responsibilities. The tourism industry often involves large impacts especially on environmental and social factors, which is why CSR-work plays an important role according to previous studies. One trend that has increased among consumers in the tourism industry during recent years is to travel to the lowest possible price. It has for example become increasingly common to book airfare by budget airlines.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet på arbetsmarknaden uppstår frågan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta ställning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca år 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nämligen ha en förändrad syn jämfört med äldre generationer när det gäller hur man ser på arbetets roll i livet. Företagen måste börja uppmärksamma dessa förändrade värderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen på bästa sätt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. På detta sätt vill jag utveckla och föra fram ett tankesätt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen från forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och från teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus på fritid och person framför arbete.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

The aim of this study was to reach a better understanding of voluntary work and its possible influence on the work role. Based on a phenomenological approach, five voluntary workers from the leisure field were interviewed. The interpretation of the empirical data was based on the Humanistic psychology and its theories about personality, self-realization, motivation and emotion. The results show that the motive behind the voluntary engagement varied amongst the participants and all of them stated more than one motive. However, social motives, wanting to learn more and develop their skills and also wanting to help others, were the most frequent motives among the participants. In the light of the theoretical background for this study, these motives can be understood as being due to the need of self-realization and appreciation from others, and also a wish to reach an ideal self.

   To work and live in the same place where ones employer also is the landlord, can create a situation with many special requirements for the individual. Constrains regarding time, space and impact on social life is likely to appear. Based on theory and empirical research about the Boundaryless work and the Psychological contract the purpose of this report is to examine employees who live and work at the same place. This is done by studying the regulation regarding time and space factors and the psychological contracts in expectations and in violation of the psychological contract and the risks associated with this like Locked-in factors. The study includes interviews with managers and employees (n=9).

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees.

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..

Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach.

This paper supports the thesis that creative consumer advertising also can be used as a recruitment tool. By increasing the level of creativity used in their communication, a company can affect the attractiveness of themselves as future employers. The creative advertising influences the brands perceived creativity. It also increases the perceived social, development- and reputational value as well as the future intentions with the brand. By being more creative the brand is also viewed as making more marketing effort, which in turn affects the perceived potential of the brand in a positive way.