In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media.The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result.Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units.

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

AbstractIn this essay, I have chosen to examine how four teachers in a work unit think and work with linguistic development and strategies, particularly in grade 4-6. The teaching profession has gradually become more like a cooperative profession. Therefore it is in a general pedagogic interest, to know, how each one of the teachers in the work unit, are thinking about linguistic development, teaching profiles and the significances of a work unit to achieve their aims to provide for all the individuals in their classrooms. My intention was to find out if a homogeneous work unit or a heterogeneous work unit is to prefer in work with linguistic development, which initially made me focus and realise the importance of each one of my informants? answers.

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet på arbetsmarknaden uppstår frågan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta ställning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca år 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nämligen ha en förändrad syn jämfört med äldre generationer när det gäller hur man ser på arbetets roll i livet. Företagen måste börja uppmärksamma dessa förändrade värderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen på bästa sätt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. På detta sätt vill jag utveckla och föra fram ett tankesätt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen från forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och från teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus på fritid och person framför arbete.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..

This case study presents how the unit of munition-searching dogs of the Swedish armed forces handles their experiences from international service. The subject is particularly interesting as previous research into the area is nonexistent. The questions asked in the study are answered through the authors findings that training and preparation of this unit has developed thanks to the input of lessons learned from previous missions. This paper, based manly on experience reports, show that the unit successfully uses the method for handling lessons learned chosen within the Swedish armed forces..

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units. A modern mobile unit is part of a computer network.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla.

The Employment Protection Act (1982:80; LAS) is one of the cornerstones of the labour law that regulates the relationship between employer and employee. The central rule as stated in 4 § LAS is valid for an indefinite term. LAS is a semi-optional law in accordance with 2 § LAS which facilitates deviation from the central rule.Temporary employment is dealt with in 5 and 6 §§ LAS, regulations and collective bargaining agreements. The purpose of the legislative change on July 12007 was to simplify the use of temporary employment and to make the law more predictable and easier to interpret. The previous law was unnecessarily difficult for the employer to know when to put into practice.

Abstract A qualitative study of stress management within geriatric care Authors: Hildingsson, Emelie & Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;         How does the employer discover stress among the employees?        In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff?What opportunities are there to prevent stress?The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden.