This study was carried out at a company within the computer industry, a sector that is expanding and is facing scarcity of competent personnel. The purpose was to examine factors that are crucial for being an employer of choice. To get a profound picture of the employees' comprehension of their work situation, a qualitative method with semi-structured interviews with ten of the employees were conducted. To examine factors that are important for future employees a survey was created and handed out to fiftysix civil engineering students majoring in computer science. The results from the interviews showed that the organisation's culture was of great value to the employees.

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas Employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.

Med denna uppsats har vi utifrån ettkonsumentperspektiv, jämfört eventuellalojalitetsöverföringseffekter hos co-branding vid en högoch en låg engagemangsnivå..

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

Musikmarknadsföring - att marknadsföra sig med musik och ljud är mycket inne just nu. Stora företag lägger ner allt större del av sin marknadsföringsbudget på att skapa en konsistent musikprofil. Sonic branding är ett marknadsföringskoncept som utgår från detta liksom sensory branding som innebär att marknadsföra sig konsekvent mot samtliga av människans sinnen. Både sonic branding och sensory branding utgår från religion och kristendom som inspiration för detta. Ingen av dem har dock undersökt vad kristendomens musikhistoria kan tillföra marknadsföring med musik.

I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden blir allt hårdare samtidigt som det pågår ett generationsskifte inom olika branscher så är det viktigare än någonsin att hitta talangfulla medarbetare med rätt kompetens. I denna kvalitativa studie undersöktes en verksamhet i ett företag som samarbetar med diverse universitet för att förbättra utbildningarna och skapa en större rekryteringsbas. Syftet med studien var att få en förståelse för hur företaget strategiskt arbetar med att attrahera studenter från verksamhets utbildningar. Studien har utgått från teorier och forskning som berör Employer branding samt motivation. Nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda som arbetar i verksamheten.

De senaste 20 åren har många nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebådat en ny era av effektivare ledning. Employer branding är en av dem och det finns goda skäl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anställda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det går inte längre ta de anställdas engagemang och lojalitet för givet utan det krävs ett mer fokuserat och sammanhängande förhållningssätt för att attrahera rätt sorts människor.Svensk skogsindustri står inför en rad problem och utmaningar som, beroende på hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad från vad många tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet är att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).

Uppsatsens titel: ?Att sätta sig på kartan? - En studie om konsten att attrahera ekonomistudenter Seminariedatum: 2007-06-04 Kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Maria Arfwidsson, Katarina Gabrielsson, Sophie Laurell Handledare: Tony Huzzard Nyckelord: Attraktion, Image, Employer branding, Självförtroende, Imageförtroende Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla en större förståelse till varför de valda fallföretaget i dagsläget inte ses som en attraktiv arbetsgivare för nyutexaminerade ekonomer. Metod: Studien är en fallstudie med en kvalitativ induktiv ansats. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa intervjuer, semistrukturerade intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Teoretiska perspektiv: Studien bygger på litteratur om image, identitet, Employer branding samt teorier kring generation Y.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Dagens arbetskraft präglas allt mer av en ökad mångfald, vilket ställer krav på företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder på att inställningen till mångfald får en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir således att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mångfald, samt hur ekonomistudenter upplever och värderar arbetsgivarnas arbete med mångfald. En kvalitativ granskning av årsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestämt index.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Purpose/Aim: To identify which channels of communication are most effective in conveying consumer brands to students. The main areas of research are social media, brochures , employees, and face-to-face interaction as with job fairs, study visits and lectures.Material/Method: Group interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: The results of the study show that employees are seen as the most trustworthy source since they are thought of as the most honest. Social media are seen as the communication channel with the broadest range of information but with the possibility of appearing unproffesional. Brochures were considered to be the least effective communication channel as these are rarely read and when they are, often seem contrived and give an overly rigid impression of the company. Face-to-face communication was considered to be the most effective way to gain a professional connection but was as viewed upon with certain skepsis due to the companies tendencies to at times present a false projection of themselves at events such as job fairs.

Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt Employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet.

Purpose: Our purpose is to achieve a higher understanding of which factors University of Uppsala is using to attract and keep their existing workers.Theory: We have worked with Barrow & Mosley's the employer brand mix, this modelexplains 12 important factors that exists within the Employer branding process. External reputation, internal communication, the board, values and corporate social responsibility, internalmeasuring systems, service support, work environment, rewards and acknowledgements, learningand development, performance estimation, team management and recruitment and introduction.Method: To achieve an understanding of our subject we have chosen to work with a qualitativemethod. This type of method is more considerate of the interviewed person?s way of seeingthings and also accounts for how the person answers. To answer our problem statement we haveconducted a case study on University of Uppsala where we used semi structured interviewsbecause we wanted to limit the risk of leading questions.Empirical findings: University of Uppsala were used as material for our empirical discussionContext: The main reasons that workers is attracted to and are staying at the university dependson the external status they achieve when working there, this combined with that the workers getsto be a part of the university's brand.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..