Sök:

Sökresultat:

1808 Uppsatser om Empirisk fältstudie. - Sida 17 av 121

Stimulerande matematikundervisning

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjÀlpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat tvÄ grupper, om fyra elever i varje, inom matematikomrÄdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har pÄ mÄnga sÀtt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fÄtt en djupare förstÄelse för uppgifterna.

Har grad av förtroende för medmÀnniskor som del av institutionell kontext pÄverkan pÄ lÀnders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

LĂ€raren som ledare i klassrummet.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Caritas : Den professionella kÀrleken

Humanistiska begrepp somkÀrlek har idag inte fÄtt sÄ stort utrymme i utbildning för sjuksköterskoreller ute i vÄrdverksamheterna. DÀrför var syftet med den hÀr studien attbelysa vad kÀrlek kan vara i omvÄrdnad. Studien utfördes som en systematisklitteraturstudie. I resultatet framkom tre teman: kÀrlek i relationen mellanpatient och sjuksköterska, kÀrlek som en osjÀlvisk handling och kÀrlekensbetydelse för patienter och anhöriga. UtifrÄn resultatet utformades en modellsom visar pÄ att kÀrlek Àr en osjÀlvisk handling som innebÀr att sjuksköterskangÄr utanför ramarna för omvÄrdnad, dÀr motivationen till kÀrleksfull omvÄrdnadkommer djupt inifrÄn sjuksköterskan sjÀlv och att kÀrlek skapar glÀdje hos bÄdesjuksköterskan och patienten.

Lika utbildning, lika lön? : En empirisk studie av löneskillnader mellan svensk- och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen Àr baserad pÄ data för 2005 hÀmtat frÄn LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi sÀrskilja löneskillnader som beror pÄ olika uppsÀttningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar pÄ en löneskillnad mellan grupperna pÄ nÀra Ätta procent som dock verkar minska nÄgot i takt med att vistelsetiden ökar.

Interorganisatoriska relationer

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Den svenska swapspreadens förklaringsfaktorer : en empirisk analys

This paper presents empirical evidence on the determinants of interest rate swap spreads in Sweden during the period 1999-2003. The results suggest that the spread between STIBOR and the general collateral repo rate is positively related to shorter maturity swap spreads. The risk premium associated with commercial bonds is positively related to swap spreads of all maturities. A negative relationship is observed between the term structure of interest rates and swap spreads. The short-term interest rate is positively related to spreads with shorter maturities.

Företagens klimatbelastning : En fallstudie i berÀkningar av CO2 ekvivalenter ur systemperspektiv - aspekter frÄn nÀringslivet

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer frÄn nÀringslivet för att se hur de berÀknar sin klimatbelastning. För att fÄ fram en sÄ korrekt utslÀppsbedömning som möjligt behöver vÀxthusemissionerna en kvantitativ grund dÀr primÀra och sekundÀra utslÀppskÀllor berÀknas pÄ den senaste informationen. Denna bas blir sÄledes ett verktyg för de organisationer som vill fÄ fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utslÀpps/emissions faktorer och dÀrmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar dÀrmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för mÄnga företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utslÀpp av vÀxthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom nÀringslivet som dÀrefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svÄrigheter som uppdagades i berÀkningarna av utslÀppskÀllorna..

Flexibelt lÀrande - en studieform för alla?

I den hÀr uppsatsen behandlas flexibelt lÀrande som studieform. Flexibelt lÀrande Àr en vÀxande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populÀr. Regeringen satsar miljonbelopp pÄ att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslÄngt lÀrande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lÀrande Àr ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lÀrande gÄr att individualisera.

VÀxelkursens och BNP:s pÄverkan pÄ den bilaterala handelsbalansen : En empirisk undersökning av Sverige och dess viktigaste handelspartners

I denna empiriska studie undersöker vi den reala vÀxelkursens och reala BNP:s pÄverkan pÄ Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 lÀnder mellan Är 1995-2011. Med en felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för lÄngsiktig kointegration. DÀrefter estimeras den reala vÀxelkursens och reala BNP:s pÄverkan pÄ den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. IstÀllet observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen.

Caféfenomenets utveckling i olika cohorter -en explorativ studie

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för den utveckling som skett av matkulturen, och dÄ frÀmst det relativt nya fikafenomenet, ur ett svenskt perspektiv. Detta Àr en empirisk studie med hermeneutisk förgrund som genomförts med intentionen att undersöka vem det Àr som gÄr pÄ café- nÀr och varför samt vilka faktorer som pÄverkar valet av café för dessa mÀnniskor? DÄ vi har för avsikt att fÄ en mer djupgÄende förstÄelse betrÀffande problemet har vi valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Vi har kommit fram till att det finns en del intressanta skillnader, men Àven likheter, cohorterna emellan. Denna explorativa studie har bidragit till en fördjupad vetskap om bÄde hur diversifierade uppfattningarna Àr samt hur olik pÄverkan kan vara cohort frÄn cohort.

Lost in translation? En empirisk undersökning av anvÀndningen av tesaurer vid queryexpansion inom Cross Language Information Retrieval

The purpose of this thesis is to examine the performance of queries that is expanded before translation in comparison with only translation of the queries using a bilingual dictionary, and also to see if the number of terms that was used to expand the queries was of any importance i. e. if many terms from a thesaurus helped or destroyed a query. To answer these questions i used two online thesauri, Rogets thesaurus and Merriam-Webster Online and one printed bilingual dictionary, Norstedts English-Swedish dictionary. Even though the number of examined queries is too small to draw any definite conclusions, the results suggest that expanding using a general thesaurus may have a negative effect on the queries.

Huvudplanering pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, utformning av prestationsmÄtt för framtida utvÀrdering

BakgrundDen första juli 2010 blev vÄrdgarantin lagstadgad i Sverige. För att hantera lÄnga vÀntetider införs nya metoder för att effektivt styra, planera och utvÀrdera sjukvÄrdsverksamheter. Ansvaret för att utarbeta nya metoder för produktionsplaner tillfaller sjukhusen.ProblemdiskussionVÀntetider finns inbyggt i sjukvÄrdssystemet pÄ grund av ekonomiska begrÀnsningar och fokus bör ligga pÄ att hantera dem. För att hantera dem visar forskning pÄ vikten av att matcha utbud och efterfrÄgan, inom svensk sjukvÄrd har olika verktyg införts för att förbÀttra matchningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat en egen modell med mÄlsÀttning om strukturell förÀndring för styrning mot efterfrÄgan.

Duktig flicka? En studie av nio yrkesarbetande kvinnor ur ett genusperspektiv

Min utgÄngspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptÀckten, förstÄelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt hÀrledas till exempelvis kvinnor och mÀns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssÀtt gentemot begreppet samklingade inte med min utgÄngspunkt. Jag lyfte fram alternativa sÀtt att förstÄ fenomenet duktig flicka och fokus lÄg pÄ genusaspekten.

Hur fungerar demokratin i skolan?

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->