Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och Emotioner som en resurs.

Syfte: Syfte med uppsatsen är att öka vår kunskap om product displacement samt att utreda den påverkan product displacement har på mottagaren sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Pararellt undersöks om fenomenet kan vara en fördel eller nackdel i marknadskommunikationen. Utgångspunkten i utredningen är att varumärkesinnehavare själva använder sig av product displacement.Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Metodvalet har sin utgångspunkt i den bristande teorin då fenomenet product displacement är ett nytt begrepp sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Undersökningen bygger på tjugo kvalitativa intervjuer med mottagare av product displacement samt två respondenter med yrkesanknytning inom marknadsföring.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast product displacements effekter på mottagaren som i vårt fall är begränsat till studenter i ålder 20-25 år.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of Hochschild´s theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on Collin´s theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.

Neuromarketing kan beskrivas som ett redskap som företag kan använda för att förbättra effektiviteten i sin reklam. Beslutprocessen är komplex och Emotioner, fördomar samt andra faktorer kan påverka konsumentens beslut. Det kan därför vara svårt att genom traditionella marknadsundersökningar producera valida resultat som inte skadas av förutfattade meningar och eventuella efterkonstruktioner. Detta nya företagsekonomiska multidisciplinära område neuromarketing väcker både nyfikenhet och intresse men även kritik och ifrågasättanden. Förmågan att tyda konsumentens hjärnaktivitet skulle kunna medföra att neuromarketing öppnar konsumentens svarta låda, vilket innefattar dennes känslor och preferenser.

AbstractThe purpose of this study is to explore how prison officers in Sweden manage their feelings in remand prisons versus inmates and colleagues. Due to changes in the prison officers occupational role and work environment we found it profoundly interesting to study how prison officers perceive and reflect on their emotion management, that relates to the work they perform. The prison officers occupational role includes tasks that corresponds with security work and rehabilitative labor towards inmates, this tend to create a complexity as the occupational role consists of contradictive tasks. They need to uphold safety by physical means simultaneously as they need to become more intimate with inmates to accomplish the rehabilitative tasks. The study proceeds with a qualitative inquiry with six interviews from three different remand prisons around Sweden.

AbstractBackground: The factors goals, emotions and motivation are nowadays well researched. Studies that shows the interaction between these three factors does exist, but in a small amount. In all different jobs people encounter these factors, no matter what you?re working with, some experience them daily and others only sometimes.Purpose: We want to study the significance of the interaction between goals and emotions among employees in the construction business, when leaders are about to motivate their employees.Implementation: To succeed with our study and achieve the purpose, we chose to do a qualitative research. We have conducted four visiting interviews and one telephone interview, with both leaders and employees in the construction business.Results: We have through our study found out that the interaction between goals, emotions and motivation are important in the work of construction, even if it?s not something everyone thinks about.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära Emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden.Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Det är idag mellan 700 ? 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten.