Bakgrund: Trygghet och föräldrakontakt är viktigt då ett barn vårdas på sjukhus visar flera studier. Såväl barn som föräldrar påverkas negativt om inte möjlighet finns till anknytning, närvaro, delaktighet och känslomässig kontakt med varandra. Föräldrars närvaro i samband med vården av sina barn är inte alltid självklar i dagens läge. Ska föräldrar vara närvarande vid invasiva moment på barn i vården, varför och vem bestämmer det? Det familjecentrerade synsättet understryker dock vikten av att föräldrarna ses som parter i vårdandet.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi?Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att? Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet? Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten? Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärkeMetod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida.Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de Emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd.Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi.Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Bakgrund Oväntad död är en traumatisk upplevelse förnärstående, kris och sorg i någon form är ofrånkomligt isamband med död och saknad. Vårdpersonal står inför en svårutmaning i omvårdnaden för att ge ett kompetentomhändertagande. Det korta mötet mellan vårdpersonal ochnärstående har visat sig vara av betydelse. Syfte Syftet medlitteraturstudien var att belysa närståendes behov ochvårdpersonals uppfattningar om närståendes behov i sambandmed en oväntad död. Metod Metoden var en litteraturstudie därdet ingick både kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, Emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smärta vid omläggningen av såret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården.Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, Emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.