Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar.

Beröring hör till människans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt välbefinnande. Intresset för detta ämne väcktes under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring är unik och olika för alla människor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvårdnaden? och ?beröring i omvårdnadsrelationen? utifrån relevant litteratur.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje år föds med ett medfött hjärtfel och förföräldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska påfrestningar. Kunskap om föräldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjärtfel kan stärka sjuksköterskans förmåga att fungera som ett stöd tillföräldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjärtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrån artiklarnas innehåll: Påverkan på kropp och själ med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rädsla.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt.