Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

Bakgrund: Att uppleva en stroke är en dramatisk händelse. Många drabbade får fysiska funktionsnedsättningar som kvarstår i lång tid efter insjuknandet. Återhämtningen präglas av hårt arbete vilket kräver resurser både hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av återhämtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att återställas som individ.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan.

Trötthet är ett vanligt förekommande symtom vid långvarig och kronisk sjukdom. I engelskan används ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1995 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys utifrån ett personperspektiv användes för att analysera de åtta utvalda artiklarna.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett begränsat antal kassaanställda påverkas av och hantera det emotionella arbete som de ställs inför. Jag ville se vad informanterna kunde berätta om kollegor hjälper varandra eller om emotionell hantering är något som den anställde ställs inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas på Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag även grundat min undersökning på forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanställda. Min studie visar att de emotionella kraven på kassaanställd servicepersonal är höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anställdas känslouppvisning.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas på bevarande av livskvaliteten. Under pågående palliativ vård har många anhöriga behov av bekräftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det är vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vård. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vård av äldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen..

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.